Ämne upplevelse

  • MOOD banbrytande för restaurangbranschen

    Anders Johansson Är det butiker som drar folk till restauranger eller är det restauranger som drar folk till butiker? I slutet på mars öppnade den nya "gallerian" MOOD i Stockholm. Den är väl värd ett besök av många skäl.

    • Restaurangerna utmärker sig i antal och i konceptuell variation
    • De gamla vanliga butikskedjorna är bannlysta till förmån för unika butiker
    • Ett stort kvarter i Stockholms innerstad har förändrats från bortglömt till populärt och trendigt

    MOOD är ett stort steg i rätt riktning för restaurangbranschen. Istället för att mer eller mindre rutinmässigt, och ofta motvilligt från fastighetsägarens sida, lägga in en snabbmatsrestaurang eller ett kedjekafé i fastigheten har MOOD lyckats integrera mat och dryck i den totala upplevelsen av besöket. Jag har ätit hela åtta gånger på olika restauranger sedan MOOD öppnade för 12 dagar sedan. Det verkar gå bra att döma av de bitvis långa köerna  under lunchruschen. För mig är restaurangerna den stora attraktionskraften. Detta kommer sannolikt att leda till att jag även kommer att handla i butikerna.

    MOOD får också representera en ny typ av attraktion för besökare till Stockholm. Under hela året får de en pulserande plats med ett bra urval av både svensk och internationell mat med spännande butiker som besökaren inte lär hitta på hemmaplan.

    En stor eloge till AMF Pension som äger både nyrenoverade Gallerian och MOOD. I Gallerian har de förnyat sig med nya butiker och flöden och i MOOD har de tagit ett helt nytt grepp med mixen av restauranger och butiker som sätter en ny standard för vad vi kan förvänta oss i framtiden. 

  • Flaskvatten, en överreklamerad miljöåtgärd

    En mer felaktig miljödebatt än den om flaskvatten väntar jag fortfarande på att få uppleva. Efter den stora flaskvattenhysterin svepte genom Sverige 2008-2009 så har flaskvattnet setts som miljöns största fiende. Låt oss titta på detta påstående.


    IVL gjorde 2009 en livscykelanalys av flaskvattnet. Analysen kom fram till att en liter vatten på flaska gav upphov till 126 gram CO2e. Varje svensk ska enligt samma undersökning dricka 20 liter flaskvatten varje år, vilket ger upphov till lite drygt 3 kg koldioxid. Du släpper alltså ut mer koldioxid genom att äta två hamburgare om året än din årskonsumtion av flaskvatten gör. Men vad händer när vi skalar upp?


    Scandic har bytt bort allt sitt flaskvatten för att tappa själva, från kranen. Enligt dem har det minskat deras CO2-utsläpp med 160 ton om året. Låt oss även sätta detta i perspektiv. Forskning från EU visar att varje kg nötkött släpper ut 22 kg CO2e varje år. Det innebär att CO2 besparingen som Scandic gjorde skulle kunna uppnås om varje hotell i koncernen minskade tillgången på kött på menyn med 120 gram om dagen.


    Självklart är det hedervärt att minska flaskvattenförbrukningen då vi måste minska våra utsläpp av växthusgaser. Men när debatten riktar in sig på koldioxidutsläpp som motsvarar 2,5 mil körd sträcka i miljöbil tycker jag vi siktar fel, när vi har strukturproblem som är långt mycket värre. Se t.ex. min post om utsläppen från värtaverket, där ett fjärrvärmeverk släpper ut 22 ggr mer CO2 än Sveriges utsläpp från flaskvatten.


    Vill du som krögare minska dina utsläpp är det bättre att minska köttkonsumtionen istället, då den miljönyttan långt väger över slopat flaskvatten. Eller så kanske Melker Andersson bytte in sin BMW 325 till den där elbilen han lovade. Då skulle han på egen hand spara F12-gruppen utsläpp motsvarande 5464 flaskor vatten om året. Melker, det är en tung miljöåtgärd du kan marknadsföra. Jag bjuder på det.


    Så, likt Pontus Frithiof, tycker jag att Sveriges krögare kan fortsätta servera flaskvatten om ni så vill. Att sluta med det är det av många skäl bra för miljön, men effekten understiger med långa vägar det som media lyckats trumma upp!

  • Hur mycket vatten använder du?

    180 liter. Om dagen. Det är den mängden som du gör av med. Låter det mycket? Jag läste en bloggpost av ekonomibloggaren ”Cornucopia” där han ifrågasätter detta och ska sätta igång en mätning. Det ska bli spännande att se vad han kommer fram till. Dock verkar han inte publicerat resultatet, kanske blev det värre än han trott?


    Till att börja kollade jag min egen vattenräkning. Beräknad förbrukning är 103.000 liter/år. Det blir 141 liter/person/år. Då har jag inte räknat med vattenförbrukningen för min 80kg tunga S:t Bernhardshund som lätt gör av med 5-10 liter om dagen. Däremot ingår här inte den vattenförbrukning jag har när jag är på kontoret, eller äter ute osv.


    Här är siffrorna för Nordic Choice intressanta. Då gästen kan leva hela dagen på hotellet så borde vattenförbrukningen bli mer rättvisande och närma sig de 180 litrarna? Nja, vår kedja använde 2010 237 liter vatten per gästdygn.


    Är det så att hotell är en lyx och lyx kräver ett visst slöseri? Trots åtgärder som sparduschar, sparkranar och toaletter med flera spolalternativ överstiger vår vattenkonsumtion den som en privatperson har hemma.


    Jag ansvarar ju för att minska vår miljöbelastning så dessa 237 liter kommer sjunka framöver. Men jag skulle verkligen uppskatta DIN hjälp i detta arbete! Hur ser ditt vattenbeteende ut när du bor på hotell? Hör av dig till mig.

  • Förbättringar på Arlanda

    Anders Johansson Arlanda är en riktigt bra flygplats när allt fungerar som det ska. Söndag den 20 november skulle jag flyga med SAS kl 11:05 till London för att få en skön söndagseftermiddag i storstadens puls. Det ville inte vädret med tät dimma på London Heathrow. Vi kunde inte lyfta i tid och efter ett tag meddelade SAS att planet var inställt. Jag bokades om till 15:10, som också blir försenat. Vi kom inte upp i luften förrän kl 19 och inte förrän kl 22 (lokal tid) hade jag fått mitt bagage.

    Jag fick nästan 7 timmar på mig att syna Arlanda flygplats. Här är mina observationer.

    Det här fungerar bra

    • Säkerhetskontrollen är fantastisk – snabb och effektiv även om det är kö
    • Det är allmänt god ordning och välstädat
    • Det är så där lagom bra som det brukar vara i Sverige

    Under sju timmar på flygplatsen har mitt behov förändrats rejält. Den normalt relativt korta förväntansfulla väntan förbyts i en väntan där flygbolaget, flygplatsen eller vädret plötsligt har stulit min värdefulla tid. Min planerade eftermiddag i London har bytts mot en eftermiddag på Arlanda flygplats.

    Alla affärsresenärer som blir försenade (lite eller mycket) vill kunna använda sin tid till att jobba, t.ex. rensa e-posten, skriva några meddelanden, läsa en rapport, etc. Arlanda gör absolut ingenting för att möjliggöra eller underlätta detta för affärsresenären. Nedanstående punkter behövs oavsett om flygen är försenade eller inte.

    • Det finns alldeles för få el-uttag för mobiler, läsplattor och laptops.
    • Det finns inga bra ”arbetsplatser”, vilket enkelt skulle kunna ordnas vid samtliga F-gater där det finns gott om plats (Det går dock bra att sitta i kaféer och restauranger i timmar med en kopp kaffe och ta upp plats)
    • Det finns ingen business lounge när man har passerat passkontrollen till pir F – väldigt irriterande om man blir försenad

    Arlanda verkar inte ha någon uttänkt process för vad som händer med passagerarna när det blir flygförseningar – detta får flygbolagen lösa så gott de kan själva. Det räcker inte längre med att bara stå för den fysiska infrastrukturen. Resenärernas behov och önskemål har förändrats. Idag är även processer och aktiviteter del av infrastrukturen. Här skulle Arlanda flygplats kunna hitta lösningar för att ta hand om bl.a. strandade passagerare. Istället för att få en matvoucher skulle det vara trevligt att få välja mellan en voucher för trådlöst bredband, en aktuell film på Arlandas biograf, en spa-behandling, ett träningspass på gymmet, ett vilrum eller ett presentkort som gäller i alla butiker. Flygplatsen står både för infrastrukturen och för att bygga och erbjuda processerna. Flygbolagen och passagerarna är kunderna. Detta skulle definitivt då kunna bli en av Europas bästa flygplatser.

Etiketter