Fett från restauranger ska fortsatt klassas som hushållsavfall

– Nämnden antog det förslag som vi hade lagt i enlighet med det tidigare tjänsteutlåtandet, och det var en enig nämnd, säger Miljö- och hälsoskyddsnämndens handläggare Monika Gerdhem.

Frågan om huruvida restaurangers spillfett och fett från fettavskiljare ska betraktas som hushållsavfall eller verksamhetsavfall har varit på tapeten sedan Miljö- och hälsoskyddsnämnden för ett år sedan slog fast att det skulle klassificeras som hushållsavfall.

Det innebar att restaurangerna inte kan ta hand om sitt avfall på valfritt sätt, utan att Stockholms Stad, genom Stockholm Vatten AB, skulle ta över restaurangernas avfallshantering, vilket har skett sedan hösten 2017.

I samband med att Naturvårdsverket i höstas presenterade sin vägledning som sa att spillfett och fett från fettavskiljare inte bör ses som hushållsavfall, blev frågan aktuell på nytt.

Efter att Visita i december 2017 begärt att beslutet skulle omprövas, har man efter att ärendet åter lyfts till Miljö- och hälsoskyddsnämnden, kommit fram till man står fast vid det beslut som fattades den 31 januari 2017.

Visita och medlemmarna McDonalds, Max, Nordic Choice Hotels, Scandic och Compass Group skrev en debattartikel om frågan i SvD i början av januari som Besöksliv rapporterade om. 

Visitas chefsjurist Stefan Lundin, anser att det är ”anmärkningsvärt” att Stockholms stad sätter sig på tvären mot Naturvårdsverkets vägledning, och är mycket kritisk till nämndens beslut.

– Det är mycket svårt att förstå varför kommunen på detta sätt vill frånta företagen möjlighet att bedriva sitt hållbarhetsarbete på det sätt de själva finner mest lämpligt. Stockholms stad sätter stopp för att restauranger själva hanterar sina använda fetter på ett miljövänligt och resurseffektivt sätt, när det tvärtom är något som borde uppmuntras, säger Stefan Lundin.

Enligt handläggare Monika Gerdhem är fetthanteringen en fråga som har varit aktuell från och till under många år. Hon menar att Sverige i grund och botten har en otydlig avfallslagstiftning där det finns ”tolkningsutrymme”, vilket är en orsak till att det råder skilda meningar mellan kommun, myndigheter och näringsidkare om vem som ska ta hand om avfallet.

– Men ska spillfettet på restauranger klassas som verksamhetsavfall får vi ett problem i att restaurangerna ska börja dela upp sitt avfall. Detta blir än mer komplicerat, kräver ökad tillsyn, och nästa steg kanske blir att något annat också ska vara verksamhetsavfall, säger hon.

Monika Gerdhem efterlyser en tydligare lagstiftning, och hoppas att nämndens beslut ska leda till att frågan går vidare till högre instans.

– Miljö- och hälsoskyddsnämnden gör inte detta för att gå i opposition, utan snarare för att tvinga fram ärenden där vi ställer frågan på sin spets och får den överprövad och kan därmed bidra till rättsutvecklingen, och nämnden ställer sig bakom detta, säger Monika Gerdhem.

Stefan Lundin:

– Om Stockholms stad anser att lagstiftningen är otydlig så måste ju frågan ställas varför de väljer att tolka lagen till företagens nackdel.

Vad händer nu? 

– Vi kommer att gå ut och bedriva tillsyn på restaurangerna och fråga vilka entreprenörer de anlitar. Har de någon annan än av kommunen upphandlad kommer vi att ställa krav på att de ska använda kommunen, säger Monika Gerdhem.