Hon rattar världscupen i skicross

Hej, och grattis till nya tjänsten, berätta hur du hamnade här?

– Jag har jobbat på anläggningen i Idre i fem år. Jag började jobba som skidlärare, och har sedan dess varit på i princip alla avdelningar.

Hur känns det att vara spindeln i nätet för ett så stort evenemang?

– Det känns väldigt kul, och projektet har vuxit så jag ska hålla i alla aktiviteter, aktivitetscentret samt skidskolan tillsammans med min kollega Martin Voest.

 Hur länge har du varit involverad i världscupen i skicross?

– Sedan vi fick veta att vi skulle ha världscupen, alltså från månadsskiftet september/oktober. Då sökte både Martin och jag tjänsten som projektledare.

 Vad har du gjort tidigare?

– Jag jobbade på förskola ett par år, och mina föräldrar är företagare inom sågverksindustrin så jag har hunnit jobba lite där också. När jag var liten var jag livrädd för att åka skidor, men det släppte, och jag blev skidlärare.

 Vad lockade med tjänsten?

– Eftersom jag har jobbat på så många avdelningar innan och kände jag att jag ville göra något mer, att jag ville göra karriär. Sedan känns det stort, förra året lockade cupen över en miljon tv-tittare i Sverige. Sporten växer sjukt mycket, och vi har ett fantastiskt lag i Sverige.

 Vilka är de största utmaningarna?

– Allt från kontakten med internationella skidförbundet, FIS, till att få alla 19 nationer och alla delar i världscupen att fungera ihop – samtidigt som den ordinarie verksamheten här på Idre Fjäll ska fungera som vanligt.

 Vad blev din första arbetsuppgift?

– Läsa in mig på hur man anordnar ett så här stort evenmang. Vi vill ju fortsätta att vara skicrossvärldens bästa event. Det är ju ingen billig tävling att arrangera, och det gäller naturligtvis att hålla budgeten.

 Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– I dagsläget bygger vi upp skicrossbanan och målområdet samtidigt som vi gör ackrediteringar och boendefördelningar till lag, media, utställare och organisationer. Nu börjar alla som är involverade att strömma in på anläggningen.

Vad ska du göra när det är över?

– Då är det skidskolan och aktivitetscenter som gäller. Men, vi har flera tävlingar, och dessutom fyller Idre Fjäll 50 år, så det blir mycket att göra året ut. Förhoppningsvis kommer vi att arrangera ett par världscuper till under kommande år.

 Och vad har du för långsiktiga planer?

– Jag har köpt hus nere i byn så jag planerar att vara kvar på fjället. Jag ser mig inte någon annanstans.

Louise Iversen om…

Utmaningen det innebär att driva en så stor tävling:

Man vet ju aldrig med snön, men nu har vi snö så att det räcker och blir över. Den här sortens tävling är väldigt väderberoende.

Snöläget:

Vi har sparat snö sedan förra säsongen genom att lägga ut snön på marken och täcka med en särskild sorts duk. Går åt ofantliga mängder snö till en sån här bana, och  även om 30-40 procent av förra årets snö smälter bort blir det en hel del kvar.

Banan:

En sån här bana består av många tusen kubikmeter snö. Vår banan är väldigt speciell, med ett par väldigt höga hopp och en lång raksträcka, banan i sig är lång, och åkarna är generellt väldigt nöjda med vår bana. Den sträcker sig från toppen och går i Tallbacken och avslutas efter halva Väst.

Även efter värdscupen kommer åtminstone delar av banan att finnas kvar för ”vanliga” åkare. De värsta hoppen är borttagna dock.

Tävlingens storlek:

Vi kommer att ha ungefär en miljon som tittar på tävlingen på tv, vi har 150 funktionärer här och fullt med publik. Under tävlingsdagarna är det fullt på anläggningen.