Forskaren: ”I sommar blir trycket hårt på natur- och äventyrsturism”

Begreppet överturism beskriver tillståndet som uppstår när så många turister samlas på en plats att det får negativa effekter för både lokalbefolkningens livskvalitet och turisternas upplevelse. Nu släpper forskare vid Lunds universitet en rapport som samlat och överblickar internationella studier om fenomenet.

Cecilia Cassinger, du har tillsammans med Jan-Henrik Nilsson, skrivit rapporten Vad är överturism? En kunskapsöversikt. Varför?

– Vi såg att det inte fanns tillräckligt mycket kunskap om vad överturism kan innebära i en nordisk och svensk kontext. Tanken är att rapporten ska vara ett underlag och stöd för vår besöksnäring att utveckla och bibehålla hållbara destinationer.

Hur uppstår överturism och vilka problem kommer med det?

– Det orsakas av en rad förändringar i sättet vi väljer att turista på och ska inte förväxlas med massturism. Förr kunde stora chartergrupper invadera en begränsad plats och leva all inclusive på ett hotell. Idag vill vi istället turista som ”locals” och boendeformer som Airbnb samt lågprisflygen har starkt bidragit till att göra det möjligt. Det är just den typen av postindustriell turism som blir utmanande för den lokala infrastrukturen. Det sliter på gemensamma resurser som sophämtning och lokaltrafik, samtidigt som det kan bidra till högre hyror så att lokalborna inte har råd att bo kvar och gentrifiering av vissa kvarter.

Barcelona, Amsterdam, Venedig – överturism har drabbat många utländska resmål, hur har det går det till? 

– Ibland växer det fram under lång tid, ibland sker det plötsligt. Ett aktuellt exempel på det senare är Hallstatt i Österrike som sades vara modell för Arendal i filmen Frost och utsågs till världens mest Instagramvänliga by. Det dröjde inte länge förrän turisterna vällde in och orten var inte rustade. Det ledde bland annat till stora konflikter mellan turister och lokalbor. Halsstatt är också ett intressant exempel eftersom det också visar hur mycket sociala medier spelar in i våra val av resmål.

Vilka svenska besöksmål ligger i riskzonen enligt er bedömning?

– Vi ser tendenser där kryssningsfartygen lägger till, exempelvis Gamla stan i Stockholm och i Visby. Men än så länge rör det avgränsade områden under väldigt korta tidsperioder. Det mest geografiskt nära exemplet där överturism tydligt förekommer är Köpenhamn.

Vilka insatser behövs för att undvika överturism?

– Stadsutveckling och turism ses idag som två separata saker, vi menar att turismen måste vara en naturlig del i stadsplaneringen. Kommunikation är också oerhört viktigt. Att marknadsföra aktiviteter och sevärdheter utanför stadskärnan för att sprida ut besökare samt att informera turister om att de har ett ansvar att bidra till destinationens hållbarhet.

Vi är mitt i en pandemin som slagit extremt hårt mot besöksnäringen i Sverige. Vilka nya insikter har krisen gett er? 

– Framtiden är väldigt osäker, men i närtid är det de mer naturbetonade besöksmålen som ligger i riskzonen för överturism. I sommar kommer trycket att vara hårt på naturreservat, äventyrsturism och friluftsliv.