”Vi känner oss bakbundna”

Region Västerbotten beviljades i somras 12 miljoner kronor från Europeiska regionalfonden till stöd för länets företag som drabbats av coronapandemin. En del av pengarna har reserverats särskilt för besöksnäringen där företag kan söka stöd för att anpassa och utveckla sina verksamheter.

Inte bara positivt

Stödet är maximerat till 500 000 kronor och kan omfatta både mjuka och hårda kostnader, till exempel marknadsföringsinsatser och anpassning av lokaler, samt kostnader för löneutbetalningar. Men responsen på stödpaketet har inte varit odelat positiv bland besöksföretagen i regionen.

– Jag vill vara ärlig och säga att det inte varit genomgående positiva tongångar. Vi går igenom en stor kris och många behöver pengar, men inte med villkoret att genomföra ytterligare investeringar, säger Thomas Jonsson, strateg inom företagsstöd i region Västerbotten.

Känner sig bakbundna

Företagen kan alltså inte välja själva hur de på bästa sätt ska använda pengarna för att ta sig ur ett krisläge. Och för att kunna betala ut stödpengar är regionen tvungna att ställa krav på att förordningen följs, det vill säga att pengarna går till de avsedda insatserna.

– Jag har absolut förståelse för företagens kritik mot detta. Vi känner oss bakbundna och hade gärna sett ett mer flexibelt upplägg för att stötta våra företag, säger Thomas Jonsson.

I förhållande till den ekonomiska kris besöksföretagen går igenom har regionen relativt små medel att komma med. Kritiken mot det första stödpaketet, omställningschecken, blev hård då det fordras att företagen genomför en omställningssatsning genom köp av konsulttjänster om minst 40 000 kr.

Men i och med att EU beviljade ett extra tillskott på 12 miljoner till Västerbottens regionala företagsstöd, tänkte Thomas Jonsson och hans kollegor att det kunde ge möjlighet att vara mer tillmötesgående mot företagen.

– Bakom svenska stödförordningar finns EU, men EU-förordningarna är i själva verket mer generösa än de svenska. Det öppnade för att vi skulle kunna lämna stöd till rent rörelsekapital.

Vädjade om regelförändring

Thomas Jonsson vände sig till Tillväxtverket och vädjade om en regelförändring, Tillväxtverkets svar blev att Sverige inte planerade att införa några lättnader i stödförordningarna, utom några mindre justeringar som i stort inte påverkar utfallet av stödpaketet.

– Enligt de svenska förordningarna måste alltså fortfarande den som tar emot stödpengar använda dem till att köpa olika tjänster, säger Thomas Jonsson.

Patrik Sällström, ansvarig chef för regionalfondsprogrammet på Tillväxtverket, bekräftar till Besöksliv att det idag inte finns någon möjlighet att bevilja regionalfondsmedel till rörelsekapital i svenska företag.

– Detta på grund av att det inte finns en nationell förordning som möjliggör att offentliga myndigheter medfinansierar rörelsekapital via regionalfonden. Det är däremot korrekt att EU-förordningarna temporärt anpassats för att bland annat kunna finansiera rörelsekapital i företag under en begränsad period, kommenterar han ärendet i ett mejl.

Frågan utretts av regeringen

Men Tillväxtverket har, bland annat efter påstötningar från regionerna, försökt rucka på reglerna för att göra utbetalningen av stöden mer flexibla. Frågan har under våren utretts av regeringskansliet och deras slutsats var att befintliga nationella krispaket, som till exempel stöd till korttidspermittering, omställningsstöd och hyresrabatter, inte behövde kompletteras med liknande stöd inom de svenska regionalfondsprogrammen.

– Därmed har inte de nationella förordningarna anpassats utifrån de nya möjligheter som medges via EU-regelverket, vilket är ett ställningstagande av regeringen, konstaterar Patrik Sällström.

Thomas Jonsson på region Västerbotten är besviken över regeringens beslut.

– Det klart att man vill se tillväxt, vi försöker vara konsekventa och väldigt noga i den omfattade stödverksamhet vi bedriver. Vi tycker väl inte heller att det är roligt att lämna ifrån oss pengar utan att de ska gå till ett bestämt mål. Men nu jobbar vi med att försöka hjälpa företag i kris och då behöver vi en kombination som innebär större valfrihet för företagen, säger Thomas Jonsson.

Stödpaketet i Västerbotten är sökbart till och med den 31 december 2020.