Annons

”Vi måste skynda på omställningen till bioflygbränsle”

zoom Efterfrågan styr utbudet, menar debattörerna.  Foto: Linus Hallgren/Destination Sigtuna
Efterfrågan styr utbudet, menar debattörerna. Foto: Linus Hallgren/Destination Sigtuna
DEBATT. Sveriges besöksnäring bör aktivt stötta ett mer hållbart flyg. Det skriver 15 Sigtuna-aktörer i en debattartikel på besöksliv.se och utmanar fler företag att vara med och driva på utvecklingen.
Annons

Det är dags att lyfta blicken! Många av oss i besöksnäringen gör ett fantastiskt miljöarbete. Många av oss arbetar aktivt med att minska våra CO2-utsläpp och vi väljer allt bättre råvaror till våra kök. Nu är det dags att höja ambitionsnivån och stötta utvecklingen av ett mer hållbart flyg. Kunskap och teknik finns – nu måste vi vara med och skapa efterfrågan.

Ska besöksnäringen fortsätta växa framgångsrikt är vi beroende av flyget. Om vi som verkar i denna viktiga basnäring på allvar vill arbeta med hållbarhet borde vi bidra till ett fossilfritt flyg. Teknik och kunskap finns. Bioflygbränsle är ett drop-in bränsle och idag kan upp till 50 procent blandas i det fossila bränslet. Det minskar koldioxidutsläppen med upp till 80 procent jämfört med fossilt flygbränsle. Så varför flyger vi då inte redan idag på biobränsle?

Ökad efterfrågan krävs

Problemet är att det i dagsläget är dyrt och att det produceras för lite. Vi tror att om fler företag och privatpersoner aktivt efterfrågar att få flyga på bioflygbänsle så skulle volymerna gå upp och med det skulle priset gå ner. Men – som med många andra produkter krävs en kund för att få igång marknaden.

Det är där vi i besöksnäringen kommer in i bilden. På samma sätt som vi erbjuder våra gäster bra service och information att välja smarta och hållbara alternativ bland våra hotell och restauranger, så kan vi hjälpa gästen att flyga på bioflygbränsle och därmed reducera sina utsläpp.

Genom att reducera utsläppen vid våra egna resor, och informera gäster om att de kan göra detsamma med sina resor, kan vi tillsammans öka medvetenheten och efterfrågan. Svenska Fly Green Fund arbetar för att utveckla och stötta forskningen av en svensk produktion av bioflygbränsle. Genom Fly Green Fund kan vi driva på utvecklingen.

Det här gör vi:

*I Sigtuna har hotellnäringen gått samman för att ekonomiskt stötta Fly Green Fund och vi gör våra gäster uppmärksamma på hur de kan kompensera sin egen resa.

*Swedavia kompenserar alla anställdas flygtjänsteresor med köp av bioflygbränsle som vid ett senare tillfälle tankas in i ett passagerarplan.

Vi kan visa vägen

Kan vi i Sverige vara med och utveckla världsmarknaden för ett mer hållbart flyg? Vi tror det. Swedavia var först i världen med att transportera bioflygbränsle till Arlanda via sina vanliga transportvägar av flygbränsle. Det är en stor milstolpe i utvecklingen av marknaden. Sverige har flest flygplatser i världen där det har flugits på bioflygbränsle. Med vår hjälp kan vi fortsätta vara först med att fylla våra plan med bioflygbränsle. Först med att producera bränslet. Då skapar vi både ett mer hållbart flyg, gröna arbetstillfällen i Sverige och en hållbar svensk besöksnäring. Vi utmanar er att följa med på den resan.

 

Undertecknat

Caroline Folkesson-Levin, hotellchef 1909 Sigtuna Stadshotell

Calle Jeurling, vd 32 rum & kök

Fady Azizsson, vd Best Western Arlanda Hotellby samt Best Western Park Airport Hotel Arlanda Plus

Pernilla Johansson, vd Clarion Hotel Arlanda Airport

Pernilla och Andreas Olsen, ägare Hotell Kristina

Stefan Ros, platschef Kämpasten

Michael Repser, vd Radisson Blu Arlandia Hotel samt Radisson Blu SkyCity Hotel Arlanda Airport

Joakim Landén, hotelldirektör Rosersbergs Slottshotell

Lotta Boman, vd Sigtunahöjden Hotell & Konferens

Karin Assarsson, hotellchef Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens

Björn Jonzon, vd Stora Brännbo Konferens & Hotell

Ninna Engberg, tf vd Wenngarn Hotell & Konferens

Eva Camél Fuglseth, vd Destination Sigtuna

Lena Wennberg, koncernmiljöchef Swedavia

#Metoo – vi måste alla agera

zoom Ett klart, tydligt och modigt ledarskap skapar förutsättningar för<br />
 en sund arbetsplats, säger Visitas vd Eva Östling. Foto: Visita
Ett klart, tydligt och modigt ledarskap skapar förutsättningar för
en sund arbetsplats, säger Visitas vd Eva Östling.
Foto: Visita
En bra arbetsplats börjar med hur vi pratar med varandra. Lika viktigt är ledarskapet, säger Visitas vd Eva Östling.
Annons

Ingen har missat #metoo-kampanjen, som uppmärksammats i sociala medier, tv och radio. En viktigt och tyvärr nödvändig manifestation mot sexism och sexuella trakasserier i
samhället. Mediebranschen har fått mycket uppmärksamhet, men även restaurangbranschen.

Reportrarna har upprepade gånger ställt frågan om vi på arbetsgivarsidan verkligen gjort
tillräckligt i frågan. Reportrarnas frågor är berättigade. Som arbetsgivare kan man aldrig frånsäga sig ansvaret för hur kulturen på företaget är. I många fall, som media har rapporterat om, har en osund kultur fått blomstra med ledningens goda minne för att till exempel en nyckelperson anses vara för viktig för att tappa.

En bra arbetsplats börjar med hur vi pratar med varandra.

Lika viktigt är ledarskapet. Ett klart, tydligt och modigt ledarskap skapar förutsättningar för en sund arbetsplats, där allas insats är lika mycket värd och alla behandlas med respekt. Det ska utgöra själva fundamentet som företaget står på. Restaurangnäringen lider av stora rekryteringsproblem. Det bör rimligtvis skapa extra bra förutsättningar för att arbetsgivaren ska investera i ett sunt och attraktivt arbetsklimat som får personal att stanna och attrahera ny personal.

Visita verkar för en vit, sund och etisk näring. Alla våra medlemmar har kollektivavtal och de har också skrivit under våra etiska regler. Varje ärende om sexuella trakasserier som landar på vårt bord blir i samma stund ett ärende som kommer att utredas. För det arbetet har vi våra eminenta arbetsrättsjurister. Förutom detta erbjuder vi utbildningar för våra medlemsföretag och juridisk rådgivning. Vi arbetar kontinuerligt med att komplettera och utveckla våra utbildningar inom området.

Låt oss dock inte gå i fällan och tro att detta enbart är ett arbetsmiljöproblem. 

Det vore att bagatellisera frågan. #Metoo vittnar om ett allvarligt samhällsproblem. Det finns gamla strukturer som vi tillsammans måste bryta ner, vare sig vi är arbetsgivare, fack eller privatpersoner. Sexismen – i ord eller fysisk handling – är utbredd och lika unken om den inträffar på en restaurang, på en redaktion, på en skolgård eller under en privat middag. Till syvende och sist handlar det om vilken värld vi vill lämna över till våra barn och barnbarn. Hur vi kommunicerar och agerar idag påverkar hur de kommer kommunicera och agera imorgon.

Eva Östling: ”Hjälp företagarna bygga Sverige”

zoom
"Låt inte tillståndslandet Sverige knäcka småföretagardrömmen", argumenterar Eva Östling.
KOLUMN. Trots glödande högkonjunktur ökade antalet restaurangkonkurser med 19 procent i år. Ska det vara så krångligt och dyrt att driva eget? Det undrar Eva Östling.

Många drömmer om att öppna en liten krog eller ett litet pensionat. Ett ställe som de kan kalla sitt eget och som de investerar tid, kärlek och pengar i. De flesta av våra besöksnäringsföretag ser faktiskt ut så: små företag som drivs av duktiga eldsjälar. Vid årsskiftet är det dags för mig att, efter åtta år på Visita, lämna över stafettpinnen till min efterträdare. Låt oss laborera med tanken på att livet därefter skulle innefatta just ett eget ställe. Ett pensionat – kanske i södra Skåne – i storlek mindre, men med restaurang och en lummig uteservering. Självklart ska mina gäster kunna njuta av ett glas immigt Chablis eller en härligt smakfull Pinot Noir, mina egna favoritviner. Sedan tror jag, för ekonomins skull, att det är bra att kunna ta emot mindre konferenser. Så ett litet dansgolv behöver jag också få plats med.

 

Jag tänker mig ett aktiebolag, med några anställda från start. Finansiering och lokal är ordnat. Den höjda arbetsgivaravgiften för unga gör det tungt att anställa i den utsträckning jag behöver, men jag har i alla fall hittat duktig personal, den skriande bristen på kockar och serveringspersonal till trots. Nu är det bara att skicka in de nödvändiga tillstånden, sedan kan drömmen bli verklighet! Jag börjar med hotelltillståndet, fortsätter med tillståndet att sätta upp skyltar, sedan uteserveringstillståndet… Jag anmäler om personalliggare och certifierat kassaregister, går vidare med avfallshantering, gasoltillstånd, serveringstillstånd, danstillstånd… Jag räknar till nästan 30 tillstånd totalt – och tusentals kronor i ansökningsavgifter. Gör jag något oavsiktligt fel vad gäller tillstånden och den fortlöpande administrationen av dem, väntar böter och risk för indraget serveringstillstånd. Och fängelse för olaga dans! Låt oss inte glömma det: har jag inget danstillstånd och några gäster börjar svänga sina lurviga i min bar så finns faktiskt risk för sex månader i finkan för mig.

 

Vana entreprenörer biter förstås ihop och tröskar igenom alla tillstånd som krävs, men armadan av tillstånd knäcker många vars spetskompetens inte ligger inom just pappersexcersis. Och om tillstånden så småningom blir godkända så väntar en fortlöpande byråkrati som kostar både tid och pengar. Lägg till höjda arbetsgivaravgifter för unga och den ekonomiska kalkylen blir än tuffare. UC rapporterade nyligen att det var 19 procent fler restaurangkonkurser från januari till juli i år mot förra året – trots glödande högkonjunktur.

Det är dags för politikerna att se eldsjälarna som utgör vår besöksnäring. Låt inte tillståndslandet Sverige knäcka småföretagardrömmen. Vi behöver fler som omsätter sina drömmar till skattekronor och arbetstillfällen, inte färre. 

Eva Östling: ”Kom igen politiker – smörj Sveriges jobbmotor!”

zoom Eva Östling, VD, Visita
Eva Östling, VD, Visita
Besöksnäringen är Sveriges snabbast växande basnäring. Mellan 2007 och 2015 skapades mer än 50 000 nya jobb inom besöksnäringen – vart femte nytt jobb i Sverige har tillkommit i vår näring. Nära 40 procent av företagarna och de anställda inom näringen är utlandsfödda. Besöksnäringen är Sveriges jobb- och integrationsmotor.

Det är inget magiskt maskineri som sköter sig självt. Våra företagare svettas varje dag för att få ihop ekonomi, personal, byråkrati och kundnöjdhet. Kugghjulen som ska passa ihop för att skapa alla dessa jobb är många. Företagarna måste ha rätt förutsättningar för att få ihop alla bitar i sin egen motor. Varje ny regel som införs i branschen måste utvärderas. Varje fördyrning måste räknas på. Varje nytt byråkratisk steg måste utredas. Det som inte gynnar näringen och företagarvillkoren får motorn att hacka.

År 2007 infördes lagen om personalliggare på restauranger och frisörsalonger. Tre år senare infördes regleringen om certifierade kassaregister. Syftet med dessa verktyg var att försvåra för fusk. Av denna anledning var vi på Visita självklart positiva till både personalliggare och kassaregister.

Det är nu tio år sedan personalliggarna infördes. Visita har länge krävt en oberoende utredning om effekten av dem eftersom mycket talat för att effekterna inte var så bra som Skatteverket ville påskina. Nyligen kom en sådan utredning gjord av PWC och Hui Research, gjord på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Forskarna kunde inte hitta någon statistiskt säkerhetsställd effekt av personalliggarna. De kom också fram till slutsatsen att kravet på personalliggare inte kan motivera de kostnader som de medför. Förutom dyra investeringar i elektroniska personalliggarsystem och de dagliga administrativa kostnaderna har företagarna från 2007 till och med maj 2015 betalat mer än 258 miljoner kronor i kontrollavgifter till Skatteverket för felaktigheter, i de allra flesta fall oavsiktliga, som förekommit i personalliggarna ute på arbetsplatserna. Det ligger nu ett förslag från Skatteverket att utöka kravet till ännu fler branscher, trots att bevis för effekterna alltså saknas.

Vad gäller kravet på certifierade kassaregister saknas underlag för att dra slutsatsen att regleringen varit effektiv. Skatteverkets egen rapport från 2013 visade att en viss initial effekt har åstadkommits, men att effekten inte har varit bestående – vilket onekligen tyder på att systemet med certifierade kassaregister inte fungerar som det är tänkt.

Besöksnäringen skapar jobben. Så kära politiker, ge näringen de verktyg som behövs för att gasa framåt. Och avskaffa bromsklossarna. Se till att jobb- och integrationsmotorn är servad och välsmord. Varken våra företagare eller Sverige har råd att den stannar.

”Vi måste lösa kockbristen tillsammans!”

zoom Flera tunga branschnamn, däribland Sigtunahöjdens Lotta Boman, Pontus Frithiof, Destination Sigtunas Camilla Zedendahl och Malin Söderström skriver om hur kökens personalbehov kan lösas.<br />
 Thinkstock
Flera tunga branschnamn, däribland Sigtunahöjdens Lotta Boman, Pontus Frithiof, Destination Sigtunas Camilla Zedendahl och Malin Söderström skriver om hur kökens personalbehov kan lösas.
Thinkstock
DEBATT. Den svenska hotell- och restaurangbranschen växer så det knakar men bristen på välutbildade kockar är idag ett reellt hot mot branschens utveckling. Det skriver flera ledande namn inom besöksnäringen som uppmanar till att finna lösningar och samarbeta kring dem – nu.

Sveriges besöksnäring befinner sig i en spännande expanderingsfas med många nyöppnade hotell, konferensanläggningar och restauranger. Utvecklingen präglas av höga ambitioner, vilka återspeglats i det ökade antalet svenska Michelinstjärnor.

Samtidigt ser den svenska besöksnäringen rekordmånga övernattande hotellgäster. Under år 2015 registrerades 60,4 miljoner övernattningar i Sverige och turismens totala omsättning ökade med 13,2 miljarder kronor. Men kompetensutvecklingen hänger inte med i den snabba utvecklingen.

Vi lider  av en kockbrist, vilket hämmar tillväxten i branschen.

Det är hög tid att vi inom hotell-, konferens- och restaurangbranschen tillsammans angriper kockbristen. Vi efterlyser gemensamma kommunikationsinsatser där vi ser skolbesök som en stor del av lösningen. Ungdomar bör redan under högstadiet informeras om vad vår bransch har att erbjuda dem. Vi måste få ungdomar att förstå att även mötesbranschen kan erbjuda schemalagd arbetstid, bra avtal, spännande karriärvägar och goda arbetsförhållanden.

Vi ser även att det är av högsta vikt att vi i branschen tillsammans tar ansvar för att ge elever, lärlingar och praktikanter kreativa och utvecklande arbetsuppgifter. På så vis tror vi att fler personer kommer att få mersmak, starkare kompetensutveckling och i högre utsträckning stanna kvar inom branschen. Under det senaste året har flera hotell- och restaurangutbildningar hotats av nerläggning runt om i landet på grund av för få sökande. Med en gemensam kommunikationssatsning hoppas vi på att istället kunna se ett ökat antal sökande.

Vi lovar att göra vårt arbete för att bidra till att fler unga ser kockyrket som en spännande karriärväg. Men en satsning på utbildning måste till för att lösa problemet. Vi menar att kvaliteten och därmed även statusen måste höjas på svenska hotell- och restaurangutbildningar. Därför efterlyser vi en resursavsättning till yrkesutbildningarna inom hotell- och restaurang från politiskt håll. Än idag domineras yrkesutbildningarna av industrisektorns behov, men med en stark och expanderande besöksnäring är det hög tid att lägga om resurser.

Vi har förstått att Sverige är en gastronomisk destination och vill så förbli. För att kunna fortsätta att expandera måste vi få både elever och politiker att komma till samma insikt. Endast tillsammans kan vi skapa förutsättningar för att branschen ska kunna fortsätta att blomstra.

Lotta Boman, VD, Sigtunahöjden Hotell & Konferens

Camilla Zedendahl, VD, Destination Sigtuna

Kalle Eriksson, F&B, Sigtunahöjden Hotell & Konferens

Björn Jonzon, VD, Stora Brännbo Hotell & konferens

Sylvia Nylin, VD, Svenska Möten

Maria Holm, Kokboksförfattare

Charlotte Bode, VD, Gällöfsta konferens

Magnus Eriksson, VD/Ägare, Nova Park & Steningevik

Gunilla Runsten, VD, Rönneberga Kursgård

Helmer Hellklint, Engsholms slott 

Jens Johansson, U&We

Anna Rune, Runö Meetings & Events

Pontus Frithiof, Pontus group 

Malin Söderström, Moderna Museets restaurang

Dan Wikström, Kökschef, Engsholms slott

Henrik Kadikk, Kock, Rönneberga