Annons

”Även 2021 kan bli ett mörkt år för besöksnäringen”

zoom Med fortsatta restriktioner, inställda musikfestivaler och uppskjutna idrottsevenemang kan även 2021 bli ett mörkt år för  besöksnäringen. Foto: Colourbox
Med fortsatta restriktioner, inställda musikfestivaler och uppskjutna idrottsevenemang kan även 2021 bli ett mörkt år för besöksnäringen. Foto: Colourbox
DEBATT. Med fortsatta restriktioner riskerar även 2021 att bli ett mörkt år för besöksnäringen – men forskningsbaserad kunskap kan bidra till branschens återhämtning efter pandemin. Det skriver representanter från forskningsnätverket NATU och sträcker ut en hand för att hjälpa till.
Annons

Med fortsatta restriktioner, inställda musikfestivaler och uppskjutna idrottsevenemang riskerar även 2021 att bli ett mörkt år för turism- och besöksnäringen. Vi menar att det krävs mer kunskap – baserad på forskning – för att branschen ska återhämta sig efter pandemin och sträcker ut en hand för att hjälpa till.

Pandemin har visat att vi i Sverige har en för svag förståelse för turism- och besöksnäringen. Även företag och branschorganisationer efterfrågar kunskap som stöd för att hantera omställning, framtida utveckling och pandemins konsekvenser. Från politiskt håll planeras för en samverkansarena som företräder besöksnäringens intressen, samtidigt som den nationella turismstrategin diskuteras. Vi menar att både den nationella strategin och samverkansarenan ska bygga på forskning och högre utbildning.

Långsiktiga och hållbara satsningar

Pandemin har omkullkastat förutsättningarna för stora delar av turism- och besöksnäringen. Detta är allvarligt, då det är en av Sveriges basnäringar: 2019 fanns omkring 126 000 sysselsatta i näringen. Exportvärdet var enligt Tillväxtverket och SCB lika stort som exportvärdet för livsmedel, järn och stål tillsammans.

Rapporterna från branschorganisationen Visita talar om att branschen som helhet har haft en tuff tid under pandemin. Som exempel minskade intäkterna i Stockholmsregionen med 41 miljarder under 2020, vilket är detsamma som en halvering. De senaste veckorna har beskeden om uppskjutna eller inställda musikfestivaler och idrottsevenemang även kommande sommar duggat tätt, vilket ger tydliga indikationer om att även resterande 2021 blir ett mörkt år för branschen.

Pandemin har också satt fingret på den hårda internationella konkurrensen för turism och resande. När branschen ska hämta igen det som gått förlorat och bygga sig stark igen blir det viktigt att de satsningar som görs är långsiktiga och hållbara. För att det ska ske måste arbetet utgå från en nationell strategi där forskningsbaserad kunskap tar plats. Det har länge varit känt att ny kunskap och teknologi som skapas genom forskning och utveckling är den främsta tillväxtskapande produktionsfaktorn. Kunskap som bottnar i forskning kan alltså bistå dagens utmaning med hjälp av sin systematiska natur som metodiskt bygger på tidigare insikter. Forskning är också mindre värdeladdad än annan kunskapsproduktion.

Säkerställa kunskapsutvecklingen

Idag är forskning och högre utbildning lågt prioriterat i turism- och besöksnäringen i Sverige. Det finns flera förklaringar till detta. Näringen är komplex och sammansatt av flera branscher där små eller mycket små aktörer och företag dominerar. Sektorns politiska hemvist har varierat över tid och de nationella aktörerna är många och har begränsade resurser och uppdrag. Hos företag, offentliga och privata organisationer samt forsknings- och utvecklingsfinansiärer är turism- och besöksnäringens kunskapsbehov därför sällan uppmärksammade.

Redan i juli 2020 presenterade Tillväxtverket sin rapport om Turism och besöksnäring efter corona, som mynnade ut i rekommendationer för det fortsatta arbetet. Där pekar man bland annat just på behovet av att säkerställa kunskapsutvecklingen. Men, när regeringens forskningsproposition för 2021-2024 lanserades fyra månader senare omnämndes turism- och besöksnäring bara vid ett tillfälle. Trots att forskning och utveckling av turism- och besöksnäring har betydelse för flertalet samhällsutmaningar.

Särskilda innovationsarenor

Om man väljer att tolka det positivt kan man säga att det är upp till turism- och besöksnäringens privata och offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå att göra anspråk på propositionens budgetförslag. En mer pessimistisk tolkning innebär istället att det finns väldigt mycket jobb att göra för att få in turism- och besöksnäringen som en samhällssektor i behov av forskningsanknuten kunskapsutveckling. Det vore högst olyckligt om det visar sig att det är den senare tolkningen som gäller.

I likhet med Tillväxtverket efterfrågar också Jordbruksverket särskilda innovationsarenor samt ett långsiktigt, strategiskt arbete och man konstaterar att besöksnäringen inte har nationella program för forskning eller innovation. Det tycks alltså finnas ett starkt stöd för kunskapsförsörjningens betydelse men vi saknar konkreta åtgärder och en aktiv roll för landets forskare och lärare i högre utbildning. Vi har svårt att tänka oss en utveckling inom andra sektorer såsom miljö, energi, transport eller medicin utan forskningsbaserad kunskap. Varför skulle turism- och besöksnäringen klara sig utan?

”Det är dags att agera nu”

Men, faktum kvarstår. Andelen statliga och privata forskningsmedel som går till forskning för turism- och besöksnäringen är försvinnande liten jämfört med andra områden. I andra branscher såsom bilindustrin eller läkemedelsbranschen är det vanligt att mellan 5-10 procent av branschens omsättning är FoU. Siffror från besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, BFUF, från 2015 visar att endast 35 miljoner kronor årligen satsades på forskningsprojekt inom besöksnäringen, förutom lärosätenas egna anslag. Om de 35 miljoner ställs i relation till omsättningen i turistnäringen (337 miljarder 2018) så går det knappt att mäta andelen forskning inom omsättningen. Eller, med andra ord: 0,1 ‰.

I Sverige finns ett aktivt nätverk för akademiska turismutbildningar och forskning, NATU, och vi menar att det är dags att agera nu. Vetenskapligt grundad kompetens och forskning kan vara avgörande för turism- och besöksnäringens återhämtning – för vi utgår från att såväl branschaktörer som regering och riksdag fortfarande vill att den ska leva vidare som en stark, svensk basnäring. Vi i NATU står redo att engagera oss i arbetet för en långsiktig och hållbar utveckling av branschen. Här kan vi bidra med våra kompetenser för att tillsammans ta oss an utmaningarna framöver.

Ioanna Farsari, Högskolan Dalarna
Maria Lexhagen, Mittuniversitetet
Erik Lundberg, Göteborgs universitet
Malin Zillinger, Lunds universitet och Mittuniversitetet.

Representanter för NATU (Nätverket för akademiska turismutbildningar och forskning)

Många spelare har kommit tillbaka

Många spelare har kommit tillbaka

Efter pandemin har de spelande gästerna hittat tillbaka till Vegas och antalet nya spelare har ökat markant. I år har ungefär 30 000 nya spelare registrerat sig hittills och störst är ökningen bland 18–30-åringarna...