Man behöver inte prata med Lotta Giesenfeld Boman i många minuter för att inse att hon brinner för besöksnäringen. Första jobbet fick hon som 15-åring när hon serverade julbord, och sedan dess har det rullat på. Campingplatser, hotell, Sveriges Turistråd, Arlanda, destinationsutveckling… hennes erfarenhet inom näringen är bredare än de flestas.
Men det är framför allt konferensbranschen Lotta Giesenfeld Boman ägnat tid och kraft åt. Sedan 2010 äger och driver hon anläggningen Sigtunahöjden. Hon har också ett mångårigt engagemang på internationell nivå i branschorganisationen IACC, International Association of Conference Centres. Och det är för sitt arbete inom IACC Lotta nyligen tilldelades priset Global Distinguished Service Award.
Vad betyder priset för dig?
– Det är en bekräftelse på att det jag har bidragit med har gjort skillnad och uppmärksammats. Jag har drivit frågor om hållbarhet och mångfald, och vill peppa och lyfta fram talanger, gärna kvinnliga chefer och unga kockar. I den här branschen finns många män som märks och syns. Den är, eller har i alla fall varit, lite gubbig och konservativ, säger Lotta Giesenfeld Boman som också är styrelseledamot i Visitas region Stockholm & Gotland.
I och utanför IACC har hon bland annat lobbat för Copper Skillet, organisationens internationella tävling för konferenskockar.
– Vi är väldigt många konferens- och mötesanläggningar som är väldigt duktiga på mat. Det har inte alltid varit så känt. Men nu har Copper Skillet blivit ganska etablerat i branschen.
Känner du att konferensbranschen hamnat i skuggan inom besöksnäringen?
– Nej, men vi var där för kanske tio år sedan. Nu har vi fått lite revansch tycker jag. Och genom IACC har den svenska konferensbranschen blivit känd. Nu tar andra länder rygg på oss och Sverige har blivit en stor förebild för hur man organiserar och arbetar med möten och konferenser.
När Lotta ska förklara vad det är som gör att Sverige ligger i framkant talar hon om en unik konferenskultur som vuxit fram sedan det tidiga 1900-talet. Grunden lades av fackföreningsrörelsen, frikyrkokyrkorörelsen, kvinnorörelsen, politiska partier och andra organisationer som med tiden ofta skaffade egna kursgårdar.
– I dag vilar vi på det här arvet. Vi har en kultur i Sverige att när vi ska boka ett möte eller konferens åker vi gärna till ett ställe utanför stan, naturnära, med härliga mötesmiljöer, god mat och dryck och allt som hör till. Man väljer inte med automatik en konferensanläggning i city, säger Lotta.
Hållbarhetsarbetet är hygienfaktor för konferenser
Hållbarhetsarbete har blivit en hygienfaktor i branschen på senare år, konstaterar Lotta Giesenfeld Boman. Men hon tycker att det fortfarande är viktigt att påminna om både större saker och de små valen i vardagen. Och det handlar inte bara om minskat svinn, råvaror och närodlat.
– Den sociala hållbarheten är också jätteviktig. Hur ser arbetsvillkoren ut för dem som lagar och serverar din mat? Vi är till exempel en av få anläggningar som erbjuder personalen OB på helger som matchar det som gäller i handeln. Det bidrar till att göra oss attraktiva inte bara för gäster utan också som arbetsplats, säger Lotta.
Maten spelar stor roll
Hon återkommer till hur viktig maten är för en konferensanläggning i dag. Konferensdeltagare är inte sällan vana vid att äta på bra krogar och bo på högklassiga hotell, och vill inte ha det sämre på konferensen.
– Det är mycket tack vare våra kockar vi har lyckats som vi gjort. Nivån på maten på Sigtunahöjden är väldigt hög. Det var därför jag för några år sedan tog beslutet att ge vår restaurang ett eget brand, numera heter den Restaurang Skog. Gästerna ska få en måltidsupplevelse och känna att de äter på en riktigt bra restaurang, ”inte bara” i en konferensmatsal.
Ryktet om maten har spritt sig bland de boende i närheten av Sigtunahöjden. Fler och fler privatkunder kommer för att äta lunch och middag, trots att Restaurang Skog inte har någon a la carte, utan en förutbestämd meny varje dag.
Sigtunahöjden välkomnar privata bokningar för till exempel bröllops- och födelsedagsfester. Men det är först och främst en konferensanläggning, och att driva den linjen konsekvent och utan stora utsvävningar har varit en framgångsfaktor, menar Lotta Giesenfeld Boman. Särskilt under pandemin och de tuffa åren efter.
Jag tror att det vi framför allt lärt oss av pandemin är att ha ordning och reda på ekonomin, på kostnader, leverantörsavtal, antal anställda och timmar. Det är jag ganska stolt över själv, att vi har överlevt de här hårda åren tack vare att vi har jobbat väldigt hårt med att se över våra kostnader hela tiden, när man egentligen vill vara intäktsdriven.
– Vi har sparat i ladorna och varit försiktiga, och på det sättet byggt upp en uthållig ekonomisk hållbarhet.
Ljusning för branschen
Inför 2026 ser Lotta Giesenfeld Boman en ljusning för branschen.
– Det börja bli lite mera rörelse på marknaden, man bokar möten och konferenser igen. Det har ju varit lite stilla i ett par år.
Hon menar att digitala möten kommit för att stanna, men också att företagen inser värdet av att människor möts på riktigt. Och det som efterfrågas är ”back to basics”:
– Det är många nu som kanske är runt 30, och som har jobbat några år men aldrig varit ute på konferens på grund av pandemi. Då blir det ganska attraktivt att komma till våra anläggningar, mötas och få upplevelser i naturen, äta gott och kunna slå sig ner tillsammans med kollegorna i en soffa efter middagen.
Läs gärna en tidigare artikel om när Copper Skillet 2025 avgjordes