Annons

”Låt dryckerna dra igång Sverige efter pandemin”

zoom Företrädare inom dryckesbranschen vill att staten inser dryckernas <br />
centrala roll som motor i besöksnäringen.  Foto: Colourbox
Företrädare inom dryckesbranschen vill att staten inser dryckernas
centrala roll som motor i besöksnäringen.
Foto: Colourbox
DEBATT. Inför återöppnandet av Sverige är det hög tid att inse den oerhört centrala roll dryckerna har som dragare i besöksnäringen, skriver ledamöter av Svenska Dryckesakademien. De föreslår bland annat ett tvärvetenskapligt institut för forskning, innovation och utbildning kring drycker.
Annons

Att pandemin slår hårt mot restaurangnäringen är välkänt. Men bakom restaurangerna drabbas också många fler, bland dessa många dryckesproducenter i Sverige som gör drycker av inhemska råvaror. Ibland missar man att tänka på dem som en helhet och det kan till och med gälla för många företagare inom branschen. Klart är i alla fall att dryckesbranschen på senaste decenniet varit ett ostoppbart tillväxtlokomotiv i så väl stad som på landsbygd. Och det vill inte säga lite. Överallt har det börjat pressas, jästs och buteljerats.

Allra mest remarkabel är utvecklingen av mikrobryggerier – i dag mer än 500 till antalet, men utvecklingen är mycket bredare än så och innefattar också företag som tillverkar allt från mineralvatten och must till cider, vin och sprit. Branschen har också vädrat morgonluft. Producenterna av alkoholhaltiga drycker håller tummarna för en möjlig gårdsförsäljning framöver. Och alla upplever ett kraftigt växande intresse för sina produkter – ett intresse som till stor del kanaliserats via restaurang, café och andra serveringsställen – ställen som nu till största delen är stängda i coronans tecken. Däremot har dryckerna bara i oerhört liten grad kanaliserats genom den handel som ser som sin huvuduppgift att med ett likriktat och totalstandardiserat utbud mota bort lokala initiativ snarare än att öppna upp världen för dessa.

Besöksnäringen är en annan bransch som drabbats hårt av pandemin. När restriktionerna framöver lyfts kommer resandet åter att komma igång. Vi vet då att många kommer styra kosan t.ex. till Skottland, Mosel och Normandie. Motiven för sådana resor är inte haggis, sauerkraut och sniglar utan whisky, vin och cider.

Det är en insikt som svenska staten och stora delar av restaurangbranschen dock helt missat. Men inför återöppnandet av Sverige är det hög tid att inse den oerhört centrala roll dryckerna har som dragare i besöksnäringen. Och då handlar det så klart inte om att locka kontinentala turister till Sverige med hjälp av sydeuropeiska viner – utan att locka dem med hjälp av drycker formade av den svenska kulturen. Det ligger också helt i linje med vad Systembolagets vd Magdalena Gerger häromdagen sade i Aftonbladet: ”Trenden med fokus på dyrare drycker av högre kvalitet gagnar alla. Det gör att dryckens egenskaper och matchning med maten blir det viktiga, snarare än dryckens alkoholhalt.”

Dryckesbranschen skulle vara i behov av ett riktat storskaligt coronastöd, men vi förstår att det finns utmaningar på många plan med ett sådant stöd, till exempel vad gäller gränsdragningar. Men inför återstarten av Sverige vill vi att staten tar fasta på dryckesbranschens roll som motor i besöksnäringen. Vi föreslår därför inrättandet av ett tvärvetenskapligt institut för forskning, innovation och utbildning kring drycker.

Framför oss ser vi en verksamhet som tillhandahåller processutrustning, förpackningslinjer, laboratorier och undervisningslokaler och bemannat med experter inom flera olika områden: odling, förädling, kemi, sensorik, processteknik, förpackningsteknik, innovation, företagsutveckling, turismkunskap med mera. Samla landets skarpaste hjärnor på en plats och korsbefrukta de urstarka svenska specialiteterna: rent vatten, annorlunda fruktsorter, midnattssolmogna söta bär, mjölk i absolut kvalitetsmässig världsklass, en spännande kulturhistoria, en världsledande förpackningsindustri (såväl inom t.ex. papper som inom glas) och dryckeskunskap.

Här kan råvaror undersökas, recept utvecklas, nya förpackningslösningar testas och marknadsstrategier slipas. Genom att samförlägga utbildning av sommelierer till denna utvecklingshub kan dessa också från källan få en direkt kontakt till dryckesproducenterna och lära sig deras historier så att sommeliererna kan ta rollen att guida besökare till vårt svar på frågan varför man ska åka till Sverige: För våra spännande och unika dryckers skull!

Anders Öhman, dryckesutbildare
Claes Wernerson, lantmästare och dryckesproducent
Johan Thorslund, tunnbindarmästare
Johan Swahn, smakforskare
Murat ”Murre” Sofrakis, vinodlare
Janne Schaffer, kulturarbetare
Paulina Rytkönen, universitetslektor
Lena Ryberg-Ericsson, äppelodlare och dryckesproducent
Martin Ragnar, forskare och författare
Kenneth M Persson, professor och forskningschef
Matilda Nyström, sommelier och köksarkitekt
Marianne Magnusson, kustbevakare och f.d. köksmästare
Hannes van Lunteren, affärsutvecklare
Cissi Lingerud, innovation manager
Kajsa Leander, vd Berga Bruk musteri och äppelodling
Erika Lagerbielke, designer och professor vid Linnéuniversitetet
Anna-Karin Karlsson, agronom och hållbarhetsdirektör
Jan-Anders Jarebrand, dryckesmästare och Michelinstjärnkrogsleverantör
Stefan Eriksson, Årets Kock 2005
Lena Engelmark Embertsén, kemiingenjör och smakfinnare
Jens Dolk, krögare

Samtliga är ledamöter av Svenska Dryckesakademien

Många spelare har kommit tillbaka

Många spelare har kommit tillbaka

Efter pandemin har de spelande gästerna hittat tillbaka till Vegas och antalet nya spelare har ökat markant. I år har ungefär 30 000 nya spelare registrerat sig hittills och störst är ökningen bland 18–30-åringarna...