• Bert Karlsson driver hotell effektivt

    Driver Bert Karlsson ett av branschens effektivaste hotellföretag? I en artikel i Dagens Nyheter den 17 augusti 2014 reagerar Bert Karlsson på  att Jonas Sjöstedt (v) nu inte bara vill förbjuda vinster i välfärden, men även vinster i flyktingmottagandet.

    På 1990-talet under fastighetskrisen gjordes många hotellanläggningar om till flyktingförläggningar. Då på den tiden kunde man tjäna mer pengar på ett avtal med Migrationsverket jämfört med den beläggning man kunde nå på framförallt mötesmarknaden. Migrationsverket betalade bra priser, men om hotellet skulle börja användas som vanligt hotell igen i framtiden behövdes det totalrenoveras och kanske till och med få ett nytt namn och varumärke.

    Bert Karlsson driver idag ca 20 anläggningar med ca 250 anställda och lyckas nå ett positivt resultat, trots att prisnivåerna numera är rejält pressade. Priset per person och dag är ca 300 kr. Enligt Bert Karlsson går ca 100 kr till fastighetsägaren, 120 kr till tre mål mat om dagen och ca 80 kr till driften av anläggningen. I hotellspråk betyder detta att fastighetsägaren (troligen inklusive fastighetsskatt) tar 33 % av försäljningen. Varukostnaden är ca 40 % och driftskostnaderna inklusive personal är ca 26 % av försäljningen. Det blir dessutom en vinst på ca 1 miljon per anläggning. Med tanke på de låga priserna är nyckeltalen på rätt nivå.

    Bert Karlsson har fått ner Migrationsverkets pris från ca 600 kr till 300 kr per person och dygn - en halvering av kostnaden för Migrationsverket. Bert Karlsson gör ett bra jobb för sig själv, men även för alla oss andra som får betala notan. Han driver verksamheten effektivt - sannolikt avsevärt mycket mer effektivt än vad staten skulle kunna klara av.

    Om Jonas Sjöstedt (v) får bestämma kommer staten driva anläggningarna istället. Det är knappast trovärdigt att staten skulle göra ett bättre jobb - särskilt inte om det är Jonas Sjöstedt (v), som inte ens gillar att driva företag, som sätter upp reglerna och ska vara den bakomliggande entreprenöriella drivkraften.

  • Nästa steg inom revenue management

    På HSMAI ROC var det många som talade om Total Revenue Management. Allt fler hotell och hotellkedjor börjar fundera på hur man ska utveckla arbetet med revenue management, men än så länge är det oklart vad begreppet egentligen innebär. Några områden börjar dock utkristalliseras som nästa steg i utvecklingen.

    Net revenue

    Idag ligger fokus på att maximera den totala logiintäkten, dvs. den bokförda logiintäkten som mer eller mindre är bruttologiintäkten med undantag av logiintäkter som säljs enligt den s.k. merchantmodellen som då bokförs netto. Jo, nog är det inkonsekvent alltid. Det nya är att man ska fokusera på nettologiintäkten, dvs. logiintäkt med avdrag för distributionskostnaden. Revenue Managern ska bedöma varje kanal utifrån nettointäkten istället för bruttointäkten. Härigenom blir det en bättre transparens och varje kanal bedöms utifrån vad den verkligen ger.

    Vilka är då distributionskostnaderna som ska dras bort från bruttointäkten? Det är samtliga rörliga distributionskostnader och provisioner som är direkt relaterade till bokningen. I förlängningen kan man även ta bort samtliga marknads- och försäljningskostnader för att få en ännu bättre jämförelse. Ett exempel är då att ta bort kostnaden för att t.ex. teckna företagsavtal. Nettot är i praktiken ännu lägre än det redan rabatterade priset eftersom en försäljningskostnad för att få själva avtalet ska reducera intäkten ytterligare.

    Genom att jämföra de verkliga nettointäkterna per segment/distributionskanal kommer revenue management att fatta bättre beslut som leder till ökad lönsamhet för hotellt. Det stora hindret är att systemen ännu inte innehåller funktioner för net revenue management.

    Ett fåtal amerikanska hotell börjar som sagt analysera nettologiintäkten. Här i Sverige är det ytterst få som konsekvent analyserar nettologiintäkten. Jag tror inte att detta blir verklighet förrän Benchmarking Alliance inför en benchmarking för Net Room Revenue, vilket de borde göra snarast med tydliga definitioner hur den ska beräknas.

    Möteslokaler

    Ännu mer ovanligt är revenue management på möten. Här pågår diskussioner, men de stora hindren är insamling av data, integration till andra system och brist på teknologi som ger stöd till ett aktivt arbete med revenue management. De stora systemleverantörerna har inte de funktioner som krävs för revenue management för möten.

    Här i Sverige har vi kommit lite längre tack vare Benchmarking Alliance som är igång med benchmarking för möten. Detta är ett steg i rätt riktning och de som vill öka sina mötesintäkter ska omgående börja jämföra sig med sina konkurrenter. Ju fler mötesanläggningar som börjar använda sig av benchmarking desto snabbare kommer mötesanläggningarna att kunna öka sina intäkter.

    För att komma vidare behövs teknologi som underlättar för revenue managern att även lägga in överiga intäkter som en parameter vid bedömning av prissättning av rum, möteslokaler och F&B.

    Ett enkelt råd från HSMAI ROC-konferensen är att inte bara analysera en grupp eller ett mötes uträngning av enskilda resenärer utan att värdera grupper/möten gentemot andra grupper/möten. Ofta finns det grupper/möten som är beredda att betala mer. Många hotell missar dessa för att man helt enkelt tar emot första bästa grupp/möte som kontaktar hotellet.

  • Strukturella förändringar i hotellens logiintäkter

    Den amerikanska hotellbranschen har flera mycket goda år framför sig med RevPAR-ökningar på mellan fem och sju procent per år. RevPAR förutspås nå en ny all-time-high under fjärde kvartalet 2015. Det framkom på den årliga konferensen ”Revenue Optimization Conference, ROC” som arrangeras av HSMAI och i år hölls i Los Angeles den här veckan.

    Det är goda nyheter för hotellen, men det finns strukturella förändringar som ställer till problem. Den mest påtagliga är att distributionskostnaderna ökar i snabbare takt än RevPAR. Under de senaste åren har intäkterna ökat med 28 % medan kostnaden för att få intäkter har ökat med 37 % under samma period. I USA står nu OTA-kanalerna för ca 30 % av logiintäkten.

    Gästmixen har dessutom förändrats strukturellt. Grupper som 2005 stod för 43 % av intäkten minskade till 36 % av intäkten 2013. Affärsresande och kongresser fyller inte hotellen i lika stor utsträckning som tidigare. Beläggningen på möteslokalerna sjunker. Priserna för enskilda resenärer har tidigare alltid varit högre än för gruppen, men nu är det tvärtom. Alla dessa förändringar betraktas som strukturella och förändrar spelplanen när revenue managers ska maximera hotellens intäkter.

    Fritidsresandet ökar i USA tack vare att konsumenten efter recessionen nu fått det bättre ekonomiskt ställt. En allt större andel av fritidsresandet kommer från tillväxtländer. Under 2013 reste 100 miljoner kineser utomlands. Mest till närområdet i Asien, men en allt större andel vågar resa längre. Fram till 2020 kommer antalet att fördubblas till 200 miljoner. Fler kineser reser till Europa än till USA, som fortfarande brottas med stora problem att ställa ut visum för kinesiska fritidsresenärer. Kina har redan idag gått om Tyskland och USA som det land som spenderar mest turistpengar utomlands.

    Den amerikanska hotellbranschen är minst lika konservativ som den svenska. Den mesta innovationen kommer utifrån. När OTA:erna i slutet av 1990-talet uppvaktade hotellen skrev hotellen gladeligen på avtalen som idag är så kritiserade. Flera talare menade att det var helt frivilligt och att hotellbranschen saknade egna idéer och lösningar för hur man skulle hantera konsumentens förändrade beteende och önskemål på hur bokningen skulle ske i framtiden.

    Konsumentens syn på hotellbranschen har förändrats. Bokning och vistelse är helt olika saker. Från konsumentens sida finns bokningsvarumärken (”Booking brands”), t.ex. Expedia, Booking och alla andra kanaler, samt vistelsevarumärken (”Stay brands”), t.ex. Marriott, Hilton, alla andra hotellkedjor samt fristående hotell.

    Konsumentens nya synsätt har gjort att hotellens tidigare kraftiga kritik och motstånd till förändringarna har kommit till en ny fas där hotellen stället börjar se möjligheter.

  • Ham Yard Hotel - hotelldirektörens våta dröm

    Jag behövde lite inspiration och drog iväg till London över helgen. Bodde på CitizenM som är ett av mina favorithotellkoncept. Det är så väl genomtänkt och en dröm för gästen, hotelloperatören och fastighetsägaren. Alla är vinnare.

    För drygt en vecka sedan öppnade Ham Yard Hotel med 91 rum, 24 lägenheter och 13 butiker. Hotellet ligger i Soho vid ett helt nybyggd liten innergård inte långt från Piccadilly Circus. Hotellet är det senaste tillskottet i Kit Kemps hotellkedja med bl.a. Soho Hotel i London och Crosby Street Hotel i New York. I hotellet finns det inte bara de vanliga barerna, restaurangen, gymet, ett spa och hotellrum. Här finns också en stor eventyta med bl.a. bovlingbanor, biograf för 190 personer, en eventbar och lite udda möteslokaler. Hotellet är en våt dröm för de flesta hotelldirektörer med lite ambition. Jag erkänner att om jag någon mer gång ska driva hotell, så är Ham Yard även min dröm. Här är lite bilder:

    Ham Yard Bovling

    Ham Yard Bibliotek

    Ham Yard Bar

    Ham Yard - Lobby Bar

  • ARN har ingen koll på hotellpriser

    Allmänna reklammationsnämnden (ARN) visar genom ett beslut den 6 maj i år att de är mycket dåligt insatta i hotellens prissättning och villkor. ARN anser i sitt beslut att priser som inte är avbokningsbara och inte återbetalningsbara är oskäliga och menar att den här typen av priser inte är gängse branschpraxis.

    Priser som är ej avbokningsbara och ej återbetalningsbara har funnits i hotellbranschen sedan i början av 1990-talet och är idag ett av de vanligaste priserna på hotellens egna webbplatser och i de stora bokningssystemen på Internet. Det kan inte ha undgått någon att detta idag är branschpraxis.

    ARN borde ha fått in en mängd ärenden i flygbranschen som har samma typ av prissättning där resenären får ett lågt pris mot att biljetten är ej ändringsbar, ej avbokningsbar och ej återbetalningsbar. Det finns exakt samma typer av priser för hotellrum.

    ARN hänvisar till Visitas regler om "Avbeställning och utebliven ankomst" och menar att det är dessa regler som är branschpraxis. Kanske skulle Visita helt enkelt uppmana sina medlemmar att sluta hänvisa till dessa regler som sedan länge är inaktuella. Visita ska inte tillhandahålla några gemensamma regler som begränsar konkurrensen mellan hotellen. Det är hotellets skyldighet att vara tydlig gentemot gästen om vilka regler som gäller för det specifika priset/bokningen.

    ARN:s beslut är felaktigt och föranleder  därför inga ändringar av priser och villkor hos hotellen. Konsumenten vill gärna kunna fortsätta att boka priser som är ej avbokningsbara och ej återbetalningsbara för att dessa priser ofta är lägre än ordinarie pris eller för att helt enkelt försäkra sig om att få ett hotellrum vid tillfällen då efterfrågan är högre än utbudet. De allra flesta hotell skulle dock behöva förtydliga sina allmänna villkor och absolut inte hänvisa till Visitas allmänna villkor.