Turismforskaren: ”Vi står i ett avgörande läge”

–Det går inte att fortsätta som tidigare, med destruktiva turismmönster i många destinationer, som till exempel överturism som frestar på ömtåliga natur- och kulturarv, säger Lusine Margaryan, programansvarig för turismprogrammen på grund- och avancerad nivå samt forskare vid Mittuniversitetet/ETOUR.

Vi står i ett avgörande läge, menar hon, med möjlighet att tänka på vad vi vill med framtidens turism.

– Nu går att introducera förändringar som varit svåra att presentera när allt flyter på. Vill vi fortsätta som hittills, eller vill vi lyfta näringen till en ny nivå så att den blir miljömässigt mer hållbar? 

Ni skriver också att det krävs mer av forskning och akademiker inom besöksnäringen. Varför då?

–Eftersom näringen består av många små företag, och små företag arbetar ofta kortsiktigt, så utvecklas turism ofta utan strategi och långsiktig vision. Näringen är dessutom känd för sin låga tröskel för medarbetare, det vill säga de kan sakna utbildning. Medarbetare med högre utbildning skulle tillföra ett långsiktigt och brett perspektiv. Utbildningen på universitetsnivå försöker bidra till högre professionalisering av branschen. 

Märker ni av ett intresse för utbildning hos företagarna?

–Vi får många förfrågningar på distanskurser. Företagarna vill läsa fristående kurser inom turism. Bland annat om kundbeteenden, turism idag, turismens pris och naturturism. Eftersom efterfrågan finns har vi som vision att erbjuda fler distanskurser och även göra det möjligt att studera hela utbildningar online. 

Varför anser ni att det är viktigt att förändra affärsmodeller mitt i krisen?

–Nu är det möjligt att introducera förändringar som hade varit svåra att presentera när allt flyter på. Näringen borde ta vara på denna unika situation. Från 1950 och framåt har turism ökat exponentiellt, med undantag för små avbrott. En så kritisk punkt som nu uppstår sällan. Det är en stund för lärande. Att reflektera och komma tillbaka som en bättre version. Det är vår förhoppning. 

Är det inte bra att turismbranschen historiskt visat en stark förmåga att återhämta sig?

–Resilience är bra och det är viktigt för alla företag. Och turism är inte en lyx längre, utan en integrerad del i vår vardag och en viktig del i globaliseringen. Vi ser i olika länder att människor börjar resa så snart möjlighet ges, till en början inom landet. Men det finns något som kallas ”revenge consumption”. Efter en tids undertryckt konsumtion ökar konsumtionen så snart möjlighet ges. Vi vill bidra till att turismen inte studsar tillbaka till ett mer destruktivt sätt.

Vad tror ni de krisande företagarna anser om det?

–Vi har möjlighet att kritiskt reflektera över marknaden. Vi vill använda den möjligheten att influera marknaden att gå i en mer hållbar riktning. Det är en viktig uppgift för oss som verkar i en del av världen där utbildningen står relativt självständig gentemot marknaden. Men vi kan inte tvinga fram en förändring. 

Vilken forskning inom turism behöver ske nu för att möta framtiden?

–Allt kopplat till hållbarhet. Vi behöver veta hur vi ska röra oss mot en mer hållbar turism. Hur ska turismen svara på de globala målen för hållbar utveckling? Till exempel bekämpa klimatförändringarna, stoppa förlusten av biologisk mångfald, uppnå jämställdhet, avskaffa fattigdom med mera … Hur kan vi använda turismens positiva potential?

Varför anser ni att det krävs mer utbildning och specialister inom näringen?

–Tänk dig en bransch som omsätter mer än en miljard kunder årligen och som har makt att transformera platser, samhällen och ibland hela länder. Det vore konstigt att tro att den branschen inte kräver specialistkompetens. 

Så vilken kompetens saknas?

–Det är inget som går att lista som man gör med bristyrken. Vi utbildar istället tänkare som kan påverka näringen i en riktning som skapar jobb på lång sikt. Specialister som kan arbeta inom turism för beslutsfattande, som arbetar med marknadsanalys, som ser konsumenttrender, som kan analysera data och fatta välgrundade beslut med långt perspektiv.