• Design Hotels trendspanar

    I veckan som gick deltog jag i Design Hotels ARENA som är kedjans årsmöte. I år deltog 250 personer från 195 hotell av de 306 hotell som ingår i Design Hotels, som numera är ett av de ca trettio varumärkena i Marriotts portfölj. Två av Marriotts chefer för lojalitetsprogrammet deltog i en frågestund på scenen och berättade att det nu finns ca 100 miljoner medlemmar i de två kombinerade lojalitetsprogrammen Marriott och Starwood. Arbete pågår med att flytta över alla Starwoods medlemmar till Marriott med bibehållen funktionalitet och förmåner. Detta kräver en hel del utveckling av programmet som väntas bli klar under 2019. Design Hotels siktar in sig på ungefär 1 miljon gäster, dvs ca 1 % av Marriotts totalt antal gäster skulle vara intresserade av Design Hotels erbjudande till marknaden.

    Den 30 minuter långa frågestunden om lojalitetsprogrammet var i princip det enda som handlade om hotell under de två dagarna. Hela temat för konferensen handlade om hur vi ska kunna filtrera allt i vår omgivning för att kunna fokusera på det som är viktigt. Vi lever i "The attention economy" där alla vill ha vår uppmärksamhet och gör allt för att få den. Att hela tiden bli avbruten och byta fokus tar numera 40 % av den produktiva tiden. Smarta mobiler med appar föder "The economy of distraction". Vi har blivit upplärda att vara rädda att missa något. Alla på konferensen var tvungna att lämna ifrån sig sina smarta mobiler innan vi fick komma in. Detta ledde till att alla var tvungna att fokusera på det som hände på scenen.

    Årets trendspaning handlade om nästa våg som kommer att förändra hotellens sätt att vara och arbeta. Lyx kommer att fortsätta att växa i snabb takt. Under 2016-2022 förväntas lyxhotellen växa med 4 % per år. Wellnes och meditation står högt på önskelistan för lyxresenärerna. Ta bort delar ur hotellet istället för att lägga till mer saker. Lyxresenären söker lugn för sinnet för att komma bort från det allt snabbare tempot i vardagen. Några hotellkedjor har börjat och erbjuder nu "Vitality Rooms".

    Lugn för sinnet innebär absolut inte att det blir mindre teknologi utan snarare tvärtom. Teknologin utvecklas ännu mer för att göra alla delar av resandet och avkopplandet till bättre upplevelser. Nu kommer AR och VR att bli allt vanligare i hotell som vill locka de resenärer som har mest pengar att spendera. Den yngre generationen, millennials, ser resandet som en naturligt värld som de lever och arbetar i och uppskattar därför alla typer a teknologiska hjälpmedel för att förenkla vardagen.

  • Rätt data en avgörande konkurrensfaktor

    Hotellbranschen har alltid varit snabba på att hoppa på nya trender och göra detta till en konkurrensfördel. Exemplen är många. Scandic var först i att hoppa på miljötrenden och började tidigt låta gästen sopsortera på hotellrummet. I början var detta möjligen en konkurrensfördel hos vissa målgrupper. Idag är miljövänligheten en självklarhet. Det var säkert några fristående hotell som hoppade på trenden wifi först och lät detta vara en konkurrensfördel. Idag överlever inte hotellet om de inte erbjuder gästerna gratis wifi. Det har funnits andra trender som kommit och gått. Något hotell var först med fax och några hade till och med en fax i de lite finare hotellrummen. Rökfritt hotell är också en trend som några av de stora megakedjorna införde för vissa hotellvarumärken och nu verkar rökfritt vara mer regel än undantag. Listan kan göras ännu längre. Poängen är att en långsiktig trend som förändrar grundservicen i hotellet bara kommer att vara en konkurrensfördel under en begränsad tid innan gästen ställer krav på att den här grundservicen ska finnas - annars är inte hotellet längre aktuellt vid valet av hotell.

    Är rätt data en avgörande konkurrensfaktor? Ja, tillgång på bra data är viktig och förmågan att analysera och dra slutsatser är en avgörande konkurrensfaktor. Kunskap inhämtad från dataanalys kommer att utgöra underlaget för hotellets strategi för att nå maximal lönsamhet över en längre tid. I det första skedet är det hotellet som behöver bra system samt medarbetare (analytiker) som kan tolka all data som samlas i ett hotell. Syftet är att hitta lönsammare intäkter genom en annan mix av målgrupper och kanaler för att skaffa bokningarna. I nästa skede kommer gästen att kräva att hotellet använder tillgänglig data för att skaffa sig kunskap om gästens behov och önskemål. De hotell som inte kan hålla koll på vad gästerna vill ha kommer att tappa gäster till andra hotell som har bättre koll på detta. Varför ska en gäst bo på ett hotell som inte har en aning om vem gästen är, vad hen har för behov och önskemål eller vilken relation gästen vill ha till hotellet? Gästen kommer att ställa högre krav på digitala tjänster, hotell- och restaurangprodukten samt personlig service i framtiden och det enda sättet för hotellen att hänga med i utvecklingen är att samla och analysera rätt data. Det är redan idag en avgörande konkurrensfaktor.

  • 93 000 kr för en campingsemester

    På varje hotellkonferens spekuleras det kring vad som kommer att hända i framtiden. Det talas om datavetenskap för att analysera gästernas beteende och betalningsvilja. Det talas om artificiell intelligens, förstärkt verklighet (augmented reality), röststyrning och robotar. Alla dessa och många andra nya teknologier utvecklas snabbt och har många tillämpningsområden inom resor och turism.

    När den här vågen av ny teknologi snart drar in över hotellen sker det med orkanstyrka och lär göra många i branschen inaktuella. Hur ska alla de som ännu inte har tagit klivet in i den digitala världen mäkta med nästa teknologivåg? De som inte hänger med i utvecklingen lär bli överflödiga eller får jobba med enklare jobb, t.ex. att ge personlig service till gästerna. Den som hänger med i utvecklingen lär hitta toppjobb i besöksnäringen.

    I Sverige har vi ofta uppfattningen att vi ligger i framkant inom det mesta och att alla andra ligger en bit efter. Den som tror att hen står på toppen anstränger sig inte längre och blir då bara sämre och sämre. Här är några exempel på saker som har gått oss helt förbi.

    Människor har mer pengar att röra sig med än någonsin tidigare i världshistorien. I Las Vegas kan man med Maverick Helicopters för 3 499 USD (ca 28 000 kr) flygas till den högsta punkten i Fire State Park för en 2,5 tim lång yogaupplevelse. Vad är det dyraste yogapasset i Sverige?

    Lite mer exklusivt är det att åka ner till Titanic för 140 000 USD (drygt 1,1 mkr). I april 2017 hade 54 personer anmält sig till resan. Det finns en marknad och folk är beredda att betala. Vad är dyraste upplevelsen i Sverige?

    Nja, det här är ju lite för dyrt för oss svenskar. Vem vill se ett gammalt vrak? Jag tror jag använder appen Recharge istället och tar in på ett av de bättre hotellen i New York, t.ex. W New York eller The Pierre, för en stund. Pris från USD 0,66 till USD 3 per minut. Jag betalar bara för den tid jag använder rummet. Innovativt jämfört med att checka in kl 15 och ut kl 12. Flexibilitet är ett måste i framtiden. Hotellen i Sverige får tänka om och hitta nya affärsmodeller.

    Kanske dags att campa? Jag kollar Blink som ordnar pop-up camping på olika platser i världen med priser från 93 000 kr till 250 000 kr per person, men då är det förstås ofta en hel vecka. Det verkar gå bra för Blink som har hittat rätt kvalitet på upplevelserna. Kanske något för svensk camping att ta efter.

    Det finns idéer att hämta från alla håll och kanter. Kanske dags att hänga med i utvecklingen både i den digitala världen och när det gäller nya idéer.

  • Svårt för gästen med alla hotellvarumärken

    Hur många hotellvarumärken klarar konsumenten att hålla ordning på? Marriott har numera ungefär 30 hotellvarumärken i sin portfölj från lyxhotell till lågprishotell. Marriott blir ett sammanhållande namn för alla varumärken i form av världens största lojalitetsprogram för hotell.

    De andra megakedjorna har också många olika varumärken där varje varumärke mer eller mindre direkt konkurrerar med jämförbara varumärken inom de andra megakedjorna. Ur konsumentens perspektiv blir skillnaderna allt minder mellan jämförbara varumärken. Till slut är det bara priset som är skillanden. Detta innebär att priset pressas och att hotellen själva hjälper till att pressa priserna. Flygbranschen har de senaste åren gått igenom samma process och är numera kostnadsjägare och serviceförsämrare för att kunna erbjuda lägsta priset. I många andra fall har hotellen följt flyget några år senare. Det värsta som kan hända för hotellens lönsamhet är att hotellen fokuserar på kostnaderna mer än värdet till gästen. Vi får se de närmaste åren om hotell blir en alltmer generisk produkt/tjänst eller om hotellen vågar differentiera sig mer än idag.

    Nästa frågeställning är vilka hotellvarumärken som fungerar på olika marknader. Den nordiska konsumenten har sannolikt forfarande svårt att hålla isär och uttala Clarion, Quality och Comfort och än mindre Choice. Det är betydligt lättare att uttala Scandic och kanske just därför har Scandic Nordens starkaste hotellvarumärke. Scandic gav ju dessutom upp satsningen på varumärket HTL och gjorde om dessa till Scandic. Även alla hotell med namnet Rica blev Scandic efter övertagandet. Ett tydligt varumärke är lättare att göra känt.

    Best Western introducerar nu varumärket "SureStay" i Sverige. Detta får bli ett exempel på ett ord som på svenska inte blir så bra. Vem vill bo på ett surt hotell? Det kommer att ta tid att lära konsumenten ytterligare ett amerikanskt varumärke. SureStay finns dessutom som SureStay Hotel, SureStay Plus hotel och SureStay collection. Alla varianter kommer sannolikt inte till Sverige för att marknaden helt enkelt är för liten för så många varianter av varumärken.

    Trenden är att megakedjorna skapar fler varumärken med resonemanget att varje varumärke attraherar en viss målgrupp. Ju fler varumärken i portföljen desto fler olika typer av gäster når man i hela megakedjan. Mottrenden är att vara unik och ha sitt eget varumärke helt oberoende från de stora kedjorna. Detta lockar sin speciella målgrupp. Vilken väg som är mest framgångsrik lär tiden utvisa. Många börjar tro att kedjevarumärkena i takt med OTA:ernas tillväxt har börjat förlora sin betydelse. Gästerna hittar numera hotellen lika lätt utan att de ingår i någon typ av kedja.

  • 135 miljoner kineser reser utomlands 2017

    Kineserna reser i allt större utsträckning och 2021 väntas 192 miljoner kineser att resa utomlands och spendera 3300 miljarder kronor. Antal kineser som reser till Sverige ökar, men i totalt antal är kineserna fortfarande få. Japan är den största destinationen för kineser med kraftig tillväxt från tidigare år. Näst störst är Hong Kong. Europa får ca 16 % av alla kineser som reser utomlands. Av dessa reser de flesta till Frankrike, Tyskland och Italien. En bråkdel kommer till Sverige.

    I princip alla kineser som reser har en smart mobil som de också flitigt använder på resan för att hålla kontakt med andra och söka information på resmålet. Majoriteten av de som reser har övergivit gruppresorna och köper individuella paket eller bokar delarna på egen hand. De som planerar sin nästa resa har också blivit säkrare på att boka på egen hand och hoppa över gruppresan. Dagens resenär från Kina är totalt annorlunda än de som reste för fem år sedan.

    Det viktigaste vid val av resmål är säkerheten. Kineser åker inte gärna till städer/länder där det är oroligt. Näst viktigast är att besöka välkända turistmål och därefter kommer maten. De yngre kineserna är mycket mer intresserade av en äkta upplevelse av destinationen och de söker framförallt konst och kultur för att få en djupare känsla för platsen. Även den lokala maten är en del av destinationen, så glöm att kineser bara äter sin egen mat. Det känns lika inaktuellt som att en restaurang i Spanien eller Thailand måste servera köttbullar till svenskar.

    Det är framförallt inom den digitala världen som besöksnäringen måste möte kinesernas behov. För att locka besökare från Kina är det dags att finnas på WeChat på kinesiska och även att acceptera betalningar på WeChat. Den som vill ha del av allt kineserna spenderar utomlands får se till att anpassa sig till målgruppens behov och önskemål. Om inte väljer kineserna ett annat land och en annan stad som bättre tillmötesgår deras behov och önskemål.

Etiketter

Webbpuff

Besöksliv Nyhetsbrev

Annons