Annons

Att få värna om Kirunas själ

zoom
"Nu när jag tänker på det skulle jag nästan våga påstå att min inofficiella roll är att värna om Kirunas själ. Lite som en undercover terapeut för staden Kiruna."
Annons

Värdet i berättandet och det mänskliga mötet
Sedan jag började på den här tjänsten (där vi ska informera om stadsomvandlingen och samtidigt testa aktiviteter inför nya stadskärnan) har jag som en oväntad bonus fått lyssna till alla möjliga minnen – både besökarnas egna men också deras släktingars minnen som de fått återberättade och nu för vidare.

Det finns något otroligt fint i det. Och de senaste dagarna har jag känt väldigt mycket fascination över värdet i det här berättandet och det fina i att jag får ta del av så många människors historia. Men det är också ett värde som kommer bli väldigt svårt att redovisa när projektet är slut.

Hur mäter du relationen till en stad?
För hur mäter du värdet i att kunna gå in i en lokal för att få mer information om den stad som dina blodsband en gång i tiden byggde upp? Och att kunna dela med dig av dina känslor över att äntligen få besöka den stad som familjen alltid pratade om under hela din uppväxt?

Hur räknar du hem vinsten i att som besökare få berätta för någon som fascinerat lyssnar på att dina familjemedlemmar var rallare som blivit serverade av självaste ”Svarta Björn”. Att du är en släkting till Kirunas förstfödde? Eller att du var en av dem som kämpade för att få bo kvar i sina lägenheter innan de revs?

Hur redovisar du glädjen som Kirunaborna utstrålar när de ser sitt hus i miniatyr på stadsmodellen i skala 1:1000?

”Det är väl bara att räkna antalet besökare?”
Absolut, vi kan självklart föra statistik och räkna antalet besökare inne i lokalen. Men allt det där som sker från att de kliver in genom dörren till att vi faktiskt gör ett streck i kollegieblocket är ju det som är intressant på riktigt. Det är där vi bygger en relation och värnar om både det som varit och det som komma skall.

En ära att få värna om Kirunas själ
Vi besöks dagligen av både förväntansfulla visionärer varvat med försiktigt optimistiska nostalgiker. Då och då kommer det in frustrerade ifrågasättare eller rent av irriterade Kirunabor. Alla försöker vi möta med respekt och framförallt lyssna på.

För oavsett känsla i kroppen tror jag att många uppskattar att kunna gå in någonstans och få ventilera sig. Nu när jag tänker på det skulle jag nästan våga påstå att min inofficiella roll är att värna om Kirunas själ. Lite som en undercover terapeut för staden Kiruna.

Jag kan inte tänka mig något bättre jobb!