Annons

Flyget avgörande för utveckling av turismen

Utan investeringar i Sveriges infrastruktur blir det näst intill omöjligt att utveckla turismen.
Annons

För några veckor sedan öppnade Pekings nya storflygplats efter bara fem års byggtid. Den var redo för öppning i samband med att Kina firade 70 år sedan bildandet av folkrepubliken. Terminalbyggnaden är på ca 700 000 kvadratmeter och är dubbelt så stor som Gamla Stan i Stockholm för att få en jämförelse.

Byggnaden är ritad av Zaha Hadid och följer hennes välkända formspråk, den här gången i form av en sjöstjärna, samtidigt som terminalbyggnaden är konstruerad så kompakt som möjligt för att minimera gångtiderna för passagerarna.

Det finns fyra rullbanor som kan byggas ut till åtta för att flygplatsen ska kunna hantera 100 miljoner passagerare 2040. Vid öppningen finns det 79 gater samlade i fem pirer. Redan 2025 beräknas terminalen hantera över 70 miljoner passagerare per år.

Det finns snabbtåg, flygtåg och tre tunnelbanelinjer under flygplatsen. Terminalen är byggd för att delvis vara självförsörjande på energi och allt regnvatten tas till vara. Modern teknologi för att minska miljöpåverkan men också insikten att flyget kommer att vara ett viktigt framtida transportmedel.

Det har nyligen öppnats eller annonserats planer för nya flygplatser för att kunna hantera en växande mängd flygresenärer. Även i Sverige har en ny flygplats öppnats i Sälen/Trysil som väntas flyga in turister från södra Sverige, Tyskland och England.

Flyget kommer med mycket stor sannolikhet att utvecklas att bli mer miljövänligt i framtiden. Ta bilen som ett exempel. Hur mycket föroreningar släppte en bil ut förr jämfört med idag? Är det inte sannolikt att utvecklingen kommer att gå i samma riktning för flyget? Troligen om politikerna ger flyget en klapp på axeln för att gå i rätt riktning. Airbus och SAS har startat ett samarbete om att utveckla el-flygplan. Kanske kan de finnas i drift om tio år (2030) och då kommer flyget att vara ett miljövänligt sätt att resa snabbt på sträckor som inte har lika bra konkurrenskraftiga alternativ.

I Stockholm är det stor oenighet kring flygets framtid. Vad ska hända med Bromma och Arlanda? Ska flyget begränsas eller utvecklas? Kommer flyget att bli mer miljövänligt i framtiden eller inte? Många frågor är obesvarade och det finns självklart en stor osäkerhet om framtidens teknikutveckling inom flyget. De flesta förslag utgår ifrån hur det ser ut idag och riskerar därför att bli förödande för framtiden.

Ett bra exempel på hur politikerna misslyckats i sina beslut är dagens status på svenska järnvägar. På 1960-talet och så sent som på 1980-talet lades järnvägar ner och spåren revs upp. Ingen ville åka tåg utan all trafik flyttades till vägarna istället. De järnvägar som fick vara kvar fick inte tillräckliga resurser för underhåll. Tåg var en olönsam affär och nedläggningsbesluten var välgrundade på det man visste. Alla i Sverige tänkte kortsiktigt och ingen hade förmågan att tänka långsiktigt på hur framtiden skulle kunna bli. Därför har vi idag stora problem med tågen i Sverige.

I många andra länder satsades det på tåg och särskilt på snabba tåg. Idag satsar många länder på flyget och bygger nytt för att säkra framtida förbindelser med omvärlden.

Ska flyget i Sverige gå samma väg som den svenska järnvägen? Är dagens politiker lika oförmögna att se en bit in i framtiden som de var när de beslutade om nedläggningen av järnvägarna? Politikernas kortsiktiga beslut och avsaknaden av beslut har redan fått konsekvenser för Sveriges förbindelser med omvärlden.

Flygskatten har gjort att Stockholm tappar internationella flyglinjer. Flygskatten flyttar bara miljöpåverkan till andra länder och hjälper heller inte flyget till någon omställning. Inrikesflyget minskar och snart är det olönsamt att trafikera vissa orter i Norrland. Antingen måste staten stötta med pengar eller annars läggs flygplatser ner. Norrland kommer längre bort från resten av världen.

Förhalandet av en utbyggnad av Arlanda kan jämställas med att sluta underhålla järnvägarna eller att strunta i att bygga dubbelspår när kapaciteten behöver ökas. Det finns inte kapacitet för fler flygbolag att flyga direkt till/från Arlanda. Svensken måste mellanlanda och detta leder till fler flygningar och högre utsläpp än direktflyg. Utsläppen sker ju någon annanstans så Sverige kan fortsatta att tro att vi är en förebild i vårt miljöarbete.

Turister får det svårt att ta sig till Sverige med flyg. Färre direktlinjer och dålig kapacitet leder till lägre turistinkomster i Sverige vilket i sin tur leder till färre jobb. Några äventyrliga turister hittar säkert via väg och järnväg till Norrland. Turismen ökar över hela världen för att människor får det bättre ställt ekonomiskt och därför vill resa för att upptäcka andra delar av världen. I Sverige vill vi inte att turister ska flyga hit för det är ju inte bra för miljön.

Tänk långsiktigt och satsa på både Bromma och Arlanda. Är det så dumt att ha kvar Bromma om flygplan i framtiden är el-drivna, dvs. miljövänliga, tysta, små och med relativt kort räckvidd. Perfekt för en cityflygplats. Hela Sverige får bättre tillgänglighet till Stockholm. Är det så dumt att vi gör det enkelt att besöka Sverige och låta besökare från andra länder ta del av vårt fantastiska miljöarbete och köpa produkter och tjänster från svenska företag som utvecklat lösningar som förbättrar miljön i hela världen.