Annons

Släng utredningen om engångsförpackningsskatten i papperskorgen

zoom Mat i engångsförpackning Anders Johansson
Mat i engångsförpackning Anders Johansson
En dagsaktuell fråga är förslaget om den nya engångsförpackningsskatten som i första hand drabbar restauranger som erbjuder avhämtning och leverans. Jag har läst sammanfattningen och delar av utredningen som är på 432 sidor.
Annons

Det är en politiskt styrd utredning redan i utformningen av direktiven. Uppdraget är att utreda och lämna förslag på hur en skatt på engångsartiklar kan utformas. Skatt på vilka artiklar, skattenivåer, differentiering av skatten, konsekvenser av skatten och utvärdering av skatten. Skatt, skatt, skatt.

Istället för att i förväg bestämma lösningen borde en utredning lägga mer tid på att analysera och förstå problemen och därefter ta fram olika förslag till lösningar – inte redan på förhand ha bestämt att lösningen är en skatt.

Är det rimligt att beslutsfattare (Läs: Politiker) skaffar sig ett bra beslutsunderlag innan de fattar beslut? Är det rimligt att ett beslutsunderlag är så komplett som möjligt och bygger på fakta som finns tillgänglig eller kan tas fram? Är det rimligt att remissinstanser svarar utifrån fakta och inte ett allmänt tyckande som uppstått från opålitliga källor? Är det rimligt att problemen som ska lösas är väl definierade och att förslag och lösningar ser till helheten, är väl avvägda och genomtänkta för att få rätt effekter på lång sikt? Dåligt definierade problem och brist på fakta leder till ogenomtänkta beslut som bygger på tyckande. Jag kritiserar inte de som har gjort utredningen ”Skatt på engångsartiklar” utan att de fått direktiv som begränsat arbetet. Jag önskar i min naivitet att alla utredningar får uppdraget att analysera de problem som uppstått och komma med förslag till lösningar och att inte politikerna bestämt lösningen i förväg.

Fördelar med engångsartiklar

Utredningen tar upp följande fördelar med engångsartiklar:

  • Bekvämt
  • Lätta att få tag på
  • Lätta att ta med sig, lätta att transportera
  • Säkra en god hygien
  • De behöver inte rengöras efter användning utan slängs istället
  • Lätta att göra sig av med – släng i återvinningen eller i soporna
  • Billiga

Vad är problemet med engångsartiklar?

Huvudproblemet är att konsumenter och företag har ett miljöskadligt beteende för att de inte vet bättre, är för kortsiktiga i sitt handlande, inte inkluderar risker för framtida skador eller att de inte tar hänsyn till att deras beteende drabbar andra konstaterar utredningen.

Utredningen tar upp att ökad användning av engångsartiklar får följande problem:

  • Nedskräpning
  • Ökning av avfall
  • Utsläpp av växthusgaser vid avfallshantering
  • För mycket utsläpp av växthusgaser vid produktion av engångsartiklar

Nedskräpning

Utredningen konstaterar att plast kan orsaka stor skada om den sprids i naturen. Hälsoeffekterna för människor är dock i stort sett okända. Skräpmätningar från 26 tätorter 2019 visar att cigarettfimpar står för 65 % och snus för 14 %, dvs tillsammans för nästan 80 % av nedskräpningen. Plast står för 8 % och papper och kartong står för 7 %. Mat- och dryckesförpackningar samt muggar hamnar på tredje plats inom plastkategorin och på fjärde plats inom papper och kartong. I en separat sammanställning av det vanligaste on-the-go-skräpet 2019 står mat- och dryckesförpackningar samt muggar för 14 %, vilket omräknat blir ca 2 % av den totala skräpmängden.

Förslaget är alltså att införa en skatt på engångsförpackningar, som i första hand drabbar restauranger, som står för mindre än 2 % av nedskräpningen för att lösa problemet med nedskräpning.

Utsläpp av växthusgaser

I utredningen står följande. ”Den globala plasttillverkningen uppskattades 2012 förorsaka utsläpp om 400 miljoner ton växthusgaser eller ca 1 % av de totala växthusgasutsläppen i världen”. Engångsförpackningar står för 40 % av världsproduktionen av plast, dvs. 0,4 % av de totala växthusgasutsläppen i världen. I Sverige används mindre plast per capita än genomsnittet i världen och Sverige står för ca 1 promille av världens plastkonsumtion.

Utredningen nämner också att ” Många gånger är plastförpackningar bra för att förhindra matsvinn, eftersom det kan innebära att maten håller längre. Plastförpackningens negativa miljöeffekterkan därför uppvägas av dess nytta för att förebygga matsvinn. Livsmedlet i en förpackning står ofta för en större del av klimatpåverkan än själva förpackningen.”

Förslaget är alltså att inför en skatt på engångsförpackningar i Sverige, som i första hand drabbar restauranger, för att lösa ungefär en tusendel av 0,4 % av världens utsläpp av växthusgaser samtidigt som matsvinnet riskerar att öka som då ökar de totala växthusgasutsläppen med mer än vad förpackningen sparar.

Olika styrmedel

Det finns en mängd olika sätt att styra människors beteende. Skatt som gör en vara eller tjänst dyrare tenderar att minska konsumtionen. Påföljd vid brott mot lagar och regler samt risk för upptäckt tenderar att minska brotten. Lagen om nedskräpning är tydlig. Det är förbjudet att skräpa ner och brott mot lagen kan ge böter eller fängelse i högst ett år. Under 2019 var det 100 personer som bötfälldes för nedskräpning. Om problemet handlar om att minska nedskräpningen (som till 80 % härrör från tobak) borde det vara mer effektivt att säkerställa ett lagen om nedskräpning har den effekt som det är tänkt.

Alternativa kreativa lösningar

Om det nu är så att människan gillar bekvämligheten med engångsförpackningar och utredningen därför befarar en ökning (den årliga ökningen enligt utredningen uppgår till runt 1 procent) och därmed en ökning av de negativa effekterna så finns det långsiktiga lösningar som är mycket smartare än en skatt.

Sveriges regering älskar stora företag. Bland de stora företagen finns världens bästa förpackningsindustri. Det är ingen slump att Apple köper sina fantastiska förpackningar från ett svenskt företag. Ett annat världsledande förpackningsföretag är TetraPak. Istället för att införa en engångsförpackningsskatt borde regeringen satsa pengar på att föra samman förpackningsindustrin med restaurangbranschen för att utveckla engångsförpackningar som minskar utsläppen av växthusgaser och nedskräpning. Det tar säkert några år, men då försvinner problemet samtidigt som alla fördelar (och fler därtill) finns kvar.

Det är inte bara för att vi arbetar i restaurangbranschen som vi ska protestera mot det här förslaget. Varje medborgare måste protestera mot förslag som har liten total effekt men skapar negativa följdeffekter som företagare, anställda och konsumenter inte kan värja sig emot.

Smarta sätt att kringgå lagen (om den införs)

Om förslaget av någon anledning beslutas i riksdagen ska vi i branschen göra allt för att inte betala en enda krona i engångsförpackningsskatt. Här är några sätt att enkelt kringgå den nya lagen.

Skatten gäller bara på en-portions-förpackningar. Sätt en ny standard på en-portionsförpackningen som görs betydligt mindre än idag. Introducera en ”två-personers-förpackning” som två kan dela på, men som är precis lagom för en vuxen. Då blir det ingen skatt enligt förslaget.

Ett annat alternativ är att öka kvaliteten på engångsförpackningen så att den kan användas flera gånger. Marknadsför att förpackningen kan användas för återfyllning flera gånger. Ingen kommer att orka ta med förpackningen utan den går till återvinning, men den beskattas inte eftersom den ska och kan användas för återfyllning. Tänk senap på glas där glaset sedan kunde användas till ett dricksglas.

Ett tredje alternativ är att hitta andra material än plast. Då blir det heller ingen skatt på förpackningen. Varför inte köpa en billig glasskål från Kina istället för plastförpackningen och använda ett lock av papp. Genomskinligheten är kvar och det blir ingen skatt.

Om maten kräver tillagning, kokning eller uppvärmning så blir det ingen skatt. Det är mycket hämtmat som ska stoppas in i mikron. En tolkning av tillagning är att separera ingredienserna så att konsumenten får ”tillaga eller mixa ihop” maträtten innan den kan ätas. Ingen skatt på den förpackningen heller.

Vi i restaurangbranschen är mycket mer kreativa än statliga utredare och kommer att hitta lösningar för att överleva även den här lagen om den blir verklighet.

Detta är en bloggtext. Åsikterna som uttrycks i texten står skribenten för.