Fina trix med Hasselbackspotatisen…

Nu när vi filar de sista absoluta detaljerna efter framtagningen av en ny variant av hasselbackspotatis kommer några nya fina trix till hands. För det första så är det efter en lyckad idé slipningar med själva receptet, vinägermängd, saltmängd, liggtider för den skurna potatisen i vatten/vinäger/salt-lagen, friteringstid och temperatur på fritösen. Vi är nära nu med det klockrena, jävligt nära.

Ett trix då som är ett gammalt kärt återseende är träskeden. Alla vet, man lägger en potatis i en träsked och skär ner utan att skära rakt igenom potatisen. Här med vår nya variant är det sjukt viktigt att snitten med kniven för det första är sjukt täta men också att de går precis ner, bara två millimeter innan den går igenom. När potatisen ligger i lagen är det av yttersta vikt att stärkelsen avlägsnas från snittytorna emellan varje skiva som sitter fast i botten av den skurna potatisen. Om den är skuren tillfredsställande långt ner fläker skivorna på sig automatiskt och lagen kommer åt överallt. Sen när man friterar blir således varje liten skiva ner till botten friterad och det känns som man skickar in en skapligt full hand med frasiga chips i munnen tillsammans med löjrommen, den syrade grädden. Löken och örterna, det är tanken och det vassa. Moffa med elegans, japp, det är essensen av allt!

Det här kommer kräva koncentration och totalfokus när man skär. Man kan vid en snabb blick på den här hasselbackspotatisen tro att det ”bara” är at skära, glöm det, blir det inte schysst från början landar den här detaljen i ett oerhört mediokert snacks. Ingen annan pryl eller uppfinning kan göra jobbet lika bra som en träsked i det här fallet, den kupade träytan håller potatisen på plats när man snittar med kniven. Det gäller bara att hitta den perfekta skeden och det har vi nu, en gammal sliten en, den kommer aldrig gå ur tjänst.  

Koncentration och totalfokus med en gammal sliten träsked
Här ser hur viktigt det är med snitten, potatisen är friterad hela vägen ner, blir den inte det så är det ”bara” en friterad ”vanlig” hasselbackspotatis, det är sjukt gott det med, men inte ett ämne för ett snacks i en brödservering. Här pratar vi krisp, inte hård bara en tugga och kraset i munnen med garnityre.