I ett kök på en restaurang i Mönsterås står Lasse 26 år och sätter upp inför kvällens service, han tänker på några idéer han har till rätter, det bubblar och puttrar som varm lava inom honom. Hela tiden kommer han med förslag till den pompöse, lite lätt självupptagne och dryge köksmästaren som styr varenda millimeter i köket. Han funderar: måste få ur mig skiten, har några rätter som skulle kicka riktigt hårt på menyn men det blir inget, hur ska jag få ur mig? Årets kock kanske? Skulle rätterna hålla där? Fan, jag vet inte om jag har vad som krävs, nu drar service igång, dags å börja grilla oxfilé, det finns så lite tid.
Samtidigt, i köket på en av Stockholms allra vassaste stjärnkrogar med två i guiden står Anna och preppar som en galning för att bli klar i tid inför kvällen, 20 gäster varje kväll 15 rätter plus snacks, det dunkar på. Köksmästaren här har samma ”personlighetsdrag” och ”nycker” som köksisen i Mönsterås, således: Anna har inte mycket att hämta här heller. Och samma lava rinner inom henne, fan, det sprutar idéer och tankar. Men det finns ingen tid, dagarna rullar på, hon funderar också på ÅK, räcker mina idéer till? Har jag vad som krävs? Allt känns så futtigt och trist när det börjar närma sig att skriva recept och ännu mer fota, det blir nog inte av.
Den pompöse köksisen som styr Annas kök är inte pompös egentligen, han kämpar på, söker, tittar, letar försöker hitta rätter och lösningar, han står också och funderar: kanske skulle man tävla? Dags å visa vem som bestämmer? Några av rätterna på menyn är sjukt vassa, där kan jag plocka något, men räcker det? Krävs det inte mer?? Hur jag än tänker så känns det som att det inte är bra nog hela vägen.
Exakt samma står Mönsterås-chefen och tänker, ja, tamefan över hela landet står det människor i köken och funderar: har jag DET, ingen vet och det är inte ett dugg konstigt, hur ska man veta?
Man hittar på en rätt, man testlagar, man skriver ett recept, man fotar och man skickar in, man måste det för att få veta, inget annat sätt är möjligt. Inte alla har vad som krävs, men ingen kan veta för än man testat, och testa är inte farligt, nu är det dags.
Det börjar nämligen närma sig att skicka in till årets kock 2017, säga vad man vill om att tävla i matlagning men hur långt (eller kort) man än tar sig och om man har det eller inte så är det utvecklade och aldrig i onödan, man behöver få testa sina idéer, dags å köra.
SÅ, nu under september skickar man in, gör det bara, släpp bekvämlighetszonen och satsa. Min lilla lilla hjälp till ett bättre inskick och tänk, Kökstuggets checklista har hoppat över ett år men det är dags igen nu, här kommer den, just du har det som behövs, pricka av på checklistan och skicka in, lycka till!
Kökstuggets officiella checklista till åretskock-inskick, varsogod, slit den hälsan
1. Fundera ut ett tydligt tema, alltid bra att bygga och fundera runt ett tema. Det kan vara en klassiker, några speciella smaker du koncentrerar dig på eller en speciell råvara som du bygger runt.
2. Gör en rätt och ett recept som speglar dig som matlagare och människa. Du ska laga din mat, din stil. din kunskap och din signatur ska finnas på precis allt som ligger på tallriken. Det här är den absolut viktigaste punkten, inget annat är lika viktigt, glöm aldrig det.
3. Det är bra att få till en bra bild med en bra känsla i. Behöver inte vara en proffsbild men det är att föredra och erfarenheten säger att bilden är sjukt viktig. Hur du än gör så se till att du eller proffsfotografen får till en fin och snygg känsla av rätten som speglar DIG.
4. Våga!! Ta ut svängarna!! MEN gör det med stil! Det är en svår balansgång att dra på men inte för mycket. Det är lätt att det ”bubblar över” av inspiration och prestationsångest och dunka på för mycket, kom ihåg mantrat: din stil, din mat, din stil din mat, du ska somna varje natt med dom orden på dina läppar.
5. Se till att skriva ett tydligt, snyggt, lättbegripligt och hyffsat exakt recept. Vet inte hur många jag läst som är för krångliga, bökiga, otydliga och lååååååååååånga. Håll det kort och lättbegripligt. Låt någon som inte jobbar som kock eller ens inom restaurang läsa receptet, jag brukar låta frun eller morsan läsa. Fattar dom och tycker det känns bra så är du hemma.
6. Se till att sitta ner och äta rätten med kniv och gaffel som en hel rätt många gånger under provlagningarna, stå inte och peta för mycket i detaljer under själva framtagandet av rätten utan ät hela rätten komplett varje gång. Detaljer kan du peta i inför semi och final.
7. Låt några kockar du litar på testa, smaka och tycka till om rätten och tänket, jäkligt viktigt med bra bollplank. Givetvis även då, kniv, gaffel, vid ett bord och alla äter hela rätten, inga detaljer utan allt tillsammans, efter provätning pratar man detaljer.
8. Stanna i tid. Stanna i tid när du känner dig färdig med bild, recept och själva komponerandet av rätten, peta inte ihjäl dig, det märks när det har petats i för mycket, stanna och var nöjd.
Återigen, lycka till.
Detta är en bloggtext. Åsikterna som uttrycks i texten står skribenten för.
/https%3A%2F%2Fwww.besoksliv.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2018%2F01%2FIMG_6493.jpg)
/https%3A%2F%2Fwww.besoksliv.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2023%2F03%2Fgruppbild-copy.jpg)
/https%3A%2F%2Fwww.besoksliv.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2023%2F03%2FVetfest_image.jpg)