Struvorna står för allt…

Struvorna har utvecklats sig till en av mina absoluta favoriter på menyn. På något sätt har jag mer och mer, för mig själv, begripit att de står för allt som min matlagning kännetecknar: igenkänning, barndomen, moffigheten, hantverket, ätvänligheten, det grova, det eleganta och kulturen.

Dom här frityrkokta bakverken är urgamla, det fina med hantveket, järnen som man tillverkar struvorna med känns hela vägen ut till gäst. Bara utseendet andas ju gammal matlagning och jag älskar det, för samtidigt så känns de (tycker jag i alla fall) jäkligt ”up to date”.

Jag äter en struva med vispad anklever, portvin/schalottenlöksirap och riven parmesan varje kväll jag jobbar, det är en höjdpunkt, just nu är de mina favoriter och gungslingar men det kan ju skifta, jag njuter nu i alla fall.

Struvorna. Man äter dom med handen. ara att greppa och inmundiga